Det är inte ett ämne som lämpar sig för samtal på ett cocktailparty, en första dejt – eller vilken dejt som helst för den delen. Men vem av oss kan hävda att vi inte har haft ett pinsamt utsläpp då och då? Vare sig vi vill prata om det eller inte producerar vi alla gas under dagen, varje dag. För det mesta är flatulens en av livets mindre besvärligheter – och en som vi alla skulle kunna känna oss lyckligare utan. Men det finns ett syfte med den.
Vad är det egentligen som skapar gas?
Gas bildas från ett antal källor — oftast från svalt luft eller som en biprodukt från livsmedel som bryts ner och blandas med normala bakterier i tjock- eller grovtarmen. (Du kan tacka kolonbakterier för den ofta obehagliga lukten.) Magsäcken producerar också koldioxidgas som absorberas i blodet.
Gas från svalt luft – som består av syre, kväve och koldioxid – hamnar vanligtvis i magsäcken. Det mesta av den sväljda luften släpps ut genom uppstötning, även om en del av den färdas nedåt genom tarmarna och släpps ut genom ändtarmen. Bakterier i tjocktarmen bryter ner socker, stärkelse och andra fibrer som finns i maten; väte, koldioxid och ibland metangas är biprodukterna, som också släpps ut genom den södra vägen.
Om du tror att du har överdrivet mycket gas, tänk på att de flesta människor släpper ut gas minst 14 gånger om dagen, enligt National Institute of Diabetes and Digestive and Kidney Diseases. Vår kost, våra motionsvanor, vissa tidsfördriv – som att tugga tuggummi och äta minttabletter – och tillståndet i vår matsmältningskanal spelar alla en roll för hur mycket gas våra kroppar producerar och om det orsakar obehag.
Kronisk, överdriven gas kan vara ett symptom på en allvarlig sjukdom. I de flesta fall är dock överskottsgas och eventuella obehag som orsakas av det mycket behandlingsbara, ofta helt enkelt genom att vara mer uppmärksam på vad du äter, minska mängden luft du sväljer och göra vissa andra livsstilsförändringar.
Om det är normalt att ha gaser, varför är jag då så obekväm?
Du kanske sväljer mycket luft när du äter, dricker eller tuggar tuggummi. Detta kan få dig att känna dig uppblåst, resultera i gasvärk i buken och få dig att rapa upp oftare än vanligt. En annan orsak kan vara att vissa människor bara producerar mer tarmgaser än andra. Det kan bero på att de har låga nivåer av vissa matsmältningsenzymer, komplexa proteiner som bryter ner viss mat. Många människor saknar till exempel enzymet laktas, som är nödvändigt för att smälta det socker som finns i mjölkprodukter.
För dem som lider av så kallad laktosintolerans kan ett glas mjölk, en ostmacka eller en glassglass innebära uppblåsthet, kramper i magen och tillräckligt med gaser för att det ska kännas som om man kan sväva.
Vad kan jag göra för att få lindring?
Om du har buksmärtor, uppblåsthet och gaser kan det vara ett tecken på en allvarlig matsmältningsstörning, så du bör kontakta din läkare. Om det är en funktionell störning – det vill säga att den inte orsakas av en infektion eller organisk sjukdom – kan din läkare hjälpa dig att leta efter andra orsaker. Vissa livsmedel kan göra dig gasig och obekväm, och om du minskar ditt intag av dem kan du hålla gasvågen i schack. Högst upp på listan över gasbildare står livsmedel som luktar vid tillagning, till exempel kål, blomkål, broccoli, brysselkål och rovor. Majs, nötter, lök, vitlök, kolsyrade drycker, Olestra (konstgjort fett) och konstgjorda sötningsmedel som sorbitol i godis och tuggummi kan orsaka gas hos känsliga personer. Och sambandet mellan bönor och gas är säkert välkänt, vilket återspeglas i populära filmer som Blazing Saddles.
Vissa personer tycker att de kan äta gasproducerande grönsaker utan obehag så länge de är tillagade. I sin bok Freedom from Digestive Distress rekommenderar dr Gary Gitnick att man eliminerar alla möjliga mat- och dryckesförstörare och sedan, när symtomen har försvunnit, gradvis återinför dem i kosten. På så sätt kan du avgöra vilka som är bovarna för dig.
Gitnick, som är medchef för avdelningen för matsmältningssjukdomar vid University of California at Los Angeles School of Medicine, säger också att måttlig motion är anmärkningsvärt hjälpsam för att lindra alla sorters matsmältningsbesvär, inklusive flatulens. Han råder sina patienter att utöva någon form av aerob träning i 30 minuter per dag, vilket kan innebära så lite som två raska promenader på 15 minuter per dag.
Som konstigt hur konstigt det än kan låta kan du, förutom att motionera och titta på vad du äter, minska gaserna genom att minska mängden luft som du sväljer. Aktiviteter som ökar luftsäljningen är bland annat rökning, tuggummi tuggning, suga på hårda godis, gluggande av allting och drickande av kolsyrade drycker. Det är troligt att du sväljer mer luft när du dricker ur en flaska eller använder ett sugrör än när du dricker direkt ur ett glas. Ett par dåligt sittande proteser kan öka den luft som går ner i din matstrupe. Om du tenderar att inhalera din mat tar du också in mycket luft. Om du äter långsamt och tuggar maten väl minskar de gaser som orsakas av luft.
Du kanske inte ser sambandet, men stress kan också få din mag- och tarmkanal att hamna ur kurs – och det innebär bland annat att du ökar mängden gas som du producerar. Att hitta ett sätt att slappna av kan inte bara få dig att känna dig lugnare, det kan också minska gasuppbyggnaden i ditt system. Till exempel fick 16 vuxna med matsmältningsproblem, inklusive gasbildning, lära sig meditation, uppmanades att utöva den regelbundet och följdes upp under tre månader, enligt en nyligen genomförd studie i Behavioral Research Therapy. Genom patienternas symtomjournaler visade studien ”betydande förbättringar av flatulens och uppstötningar”.
Du kan också fråga din läkare om matsmältningshjälpmedel, t.ex. aktivt kol – som finns i hälsokostbutiker och vissa apotek – som hjälper till att minska gasuppbyggnad i tjocktarmen. Vissa människor tar receptfria produkter som Beano, som innehåller ett livsmedelsenzym som hjälper till med matsmältningen. Produkter med simethicone, som säljs på apotek, kan också hjälpa till med tillfälliga gasanfall.
Men ditt bästa alternativ kan vara att angripa problemet vid källan, oavsett om det är genom kost, motion eller genom att hålla din stressbarometer låg.
Framtida resurser
National Institute of Diabetes and Digestive and Kidney Diseases https://www.niddk.nih.gov/health-information/digestive-diseases/gas-digestive-tract/symptoms-causes
American Dietetic Association http://www.eatright.org
American College of Gastroenterology http://www.acg.gi.org
National Institute of Diabetes and Digestive and Kidney Diseases. ”Gas i matsmältningskanalen”.
Merck Manual-home edition, sektion 9. Ch 107, Bowel Movement Disorders, Flatulence.
Gitnick, Gary, Freedom from Digestive Distress, Three Rivers Press, New York.
Keefer L, Blanchard EB, ”The effects of relaxation response meditation on the symptoms of irritable bowel syndrome: results of a controlled treatment study”, Behav Res Ther, Vol. 39(7):801-811
.