Fibromyalgi och perifer neuropati är två tillstånd som påverkar det centrala nervsystemet och ger upphov till smärta. Förutom muskelsmärta innebär fibromyalgi även sömnstörningar, humörförändringar och minnesproblem. Man tror att det orsakas av ett fysiskt trauma eller psykologisk stress, men den exakta orsaken är fortfarande okänd. Fibromyalgi åtföljs ofta av andra tillstånd, såsom ångest, irritabel tarm och depression.
Perifer neuropati avser skador som orsakas på de perifera nerverna, vilket resulterar i svaghet och domningar. Perifer neuropati förekommer vanligen i fötterna eller händerna.
Länken mellan fibromyalgi och perifer neuropati
Fibromyalgi och perifer neuropati kan ha gemensamma symtom, men härstamma från mycket olika orsaker. Orsaken till fibromyalgi är inte riktigt klarlagd, medan neuropati å andra sidan kan orsakas av en mängd olika underliggande problem.
Både fibromyalgi och neuropati påverkar det centrala nervsystemet och orsakar extrem nervsmärta. Båda tillstånden är kroniska och kan också dela liknande behandlingsalternativ. Faktum är att båda kan hanteras genom behandling, så att samarbeta med din läkare om en lämplig behandlingsstrategi för din fibromyalgi eller perifera neuropati kan vara till hjälp.
Till skillnad från fibromyalgi kan perifer neuropati förebyggas med korrekt hantering av de underliggande orsakerna (t.ex. diabetes).
Fibromyalgi vs. perifer neuropati: Prevalens i USA
Ungefär två till fyra procent av den amerikanska befolkningen drabbas av fibromyalgi. Uppskattningar av prevalensen i USA gjordes utifrån American College of Rheumatology (ACR) riktlinjer från 1990 för fibromyalgi-diagnosen, vilket motsvarar ungefär 10 miljoner fall. Det har sedan dess hävdats att dessa uppskattningar är för låga och att riktlinjerna inte fångar upp många patienter som kan leva med tillståndet utan att veta om det.
Perifer neuropati drabbar 2,4 procent av befolkningen, men prevalensen kan bli så hög som åtta procent i vissa befolkningsgrupper. Den vanligaste typen av neuropati – diabetisk sensomotorisk polyneuropati – kan förekomma hos 66 procent av typ 1-diabetiker och 59 procent hos typ 2-diabetiker.
Fibromyalgi vs. perifer neuropati: Tecken och symtom
Det viktigaste särskiljande symtomet för fibromyalgi är ömma punkter på kroppen. Andra tecken och symtom på fibromyalgi är kronisk muskelsmärta, muskelspasmer eller spänningar, måttlig eller svår trötthet, minskad energi, sömnlöshet, att vakna upp med en känsla av att inte vara utvilad, stelhet vid uppvaknande eller efter att ha suttit i en position för länge, koncentrationssvårigheter, svårigheter att komma ihåg och utföra enkla mentala uppgifter (”fibrodimma”), buksmärta, uppblåsthet, illamående, förstoppning omväxlande med diarré (irritabelt tarmsyndrom), spännings- eller migränhuvudvärk samt ömhet i käkar och ansikte. Med fibromyalgi följer känslighet för lukter, ljud, starkt ljus, mediciner, vissa livsmedel och kyla. Fibromyalgipatienter rapporterar att de känner sig ängsliga eller deprimerade, domningar eller stickningar i ansikte, armar, händer, ben eller fötter, ökad trängsel eller frekvens vid urinering (irriterad urinblåsa), minskad tolerans för träning och muskelsmärta efter träning samt en känsla av svullnad (utan egentlig svullnad) i händer och fötter.
Tecknen och symtomen på perifer neuropati beror på vilken nerv som är drabbad. Nerverna klassificeras i sensoriska, motoriska eller autonoma. Sensoriska nerver tar emot förnimmelser, motoriska nerver kontrollerar muskelrörelser och autonoma nerver kontrollerar funktioner som blodtryck, hjärtfrekvens, urinblåsa och matsmältning.
Några symtom som kan uppstå vid perifer neuropati är bland annat:
- Graduell uppkomst av domningar, stickningar eller prickningar från händer och tår som rör sig genom hela lemmarna
- Skarp, stickande, stickande, stickande, frysande eller brännande smärta
- Extrem känslighet för beröring
- Misslyckad koordination, fall
- Muskelsvaghet eller förlamning
Om de autonoma nerverna påverkas kan patienten drabbas av värmeintolerans och svettning, tarm-, blås- eller matsmältningsproblem samt förändringar i blodtrycket som orsakar yrsel eller yrsel.
För att jämföra fibromyalgi och perifer neuropati: Orsaker
Årsaken till fibromyalgi är till stor del teoretiserad, eftersom den inte är väl förstådd. Forskare och läkare tror att en fibromyalgipatient upplever förstärkt smärta som ett resultat av onormal sensorisk bearbetning i det centrala nervsystemet. Mycket forskning har upptäckt fysiologiska avvikelser vid fibromyalgi, bland annat ökade nivåer av substans P i ryggmärgen, lågt blodflöde till hjärnans thalamusregion, hypofunktion av HPA-axeln, låga nivåer av serotonin och tryptofan samt avvikelser i cytokinfunktionen. Andra utlösande faktorer för fibromyalgi är genetiska faktorer och traumatiska händelser eller skador.
Neuropati kan bero på många andra tillstånd och sjukdomar och därför finns det ingen enskild orsak. Perifer neuropati är förknippad med nervskador som kan orsakas av alkoholism, autoimmuna sjukdomar, diabetes, exponering för gifter, mediciner, infektioner, ärftliga sjukdomar, trauma eller tryck på nerverna, tumörer, vitaminbrist, benmärgssjukdomar och andra tillstånd, inklusive sjukdomar som påverkar levern, njurarna och sköldkörteln.
Differentiering av fibromyalgi och perifer neuropati: Riskfaktorer och komplikationer
Riskfaktorer för fibromyalgi är bland annat kön – kvinnor löper större risk att drabbas av fibromyalgi än män, en familjehistoria av fibromyalgi – en genetisk komponent i sjukdomen och en reumatisk sjukdomsdiagnos.
En av komplikationerna till fibromyalgi är dålig funktionsförmåga på grund av sömnbrist, vilket förvärrar symptomen. Även ångest och depression kan vara en följd av fibromyalgi eftersom det inte är ett välförstått tillstånd. Att leva med smärta kan vara frustrerande när andra helt enkelt inte förstår vad du går igenom, särskilt eftersom det inte finns något specifikt botemedel eller behandling.
Riskfaktorer för perifer neuropati är bland annat dåligt kontrollerad diabetes, alkoholmissbruk, vitaminbrist, infektioner som borrelia, autoimmuna sjukdomar, exponering för gifter, repetitiva rörelser, en familjehistoria av neuropati samt njur-, lever- eller sköldkörtelsjukdom.
Komplikationer till följd av perifer neuropati inkluderar brännskador och hudtrauma, infektioner och fall på grund av förlust av känsel – vilket potentiellt kan leda till handikapp.
Fibromyalgi kontra perifer neuropati: Diagnos och behandling
Det finns inget specifikt test för fibromyalgi, men läkare kan använda en form av testning som kontrollerar 18 specifika triggerpunkter som har visat sig finnas hos majoriteten av fibromyalgipatienter. Det är inte alla läkare som använder sig av triggerpunktsundersökningar längre, utan de avgränsar sig snarare till en fibromyalgi-diagnos om en person har upplevt utbredd smärta i minst tre månader. Din läkare kan också hänvisa dig till vissa blodprov för att utesluta andra tillstånd.
Behandling av fibromyalgi kan vara svårt eftersom den exakta orsaken är okänd. Därför är målet med behandlingen av fibromyalgi symtombehandling. En läkare kan förskriva analgetika, eller smärtstillande medel, för att behandla fibromyalgi. Det finns dock en risk för att utveckla ett beroende av dessa läkemedel, så läkare kan rekommendera detta alternativ med försiktighet. Icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel (NSAID) kan också tas för smärtlindring, men återigen kan långvarig användning av dessa läkemedel ge oönskade biverkningar. I vissa fall kan antidepressiva läkemedel också förskrivas.
Några alternativa och kompletterande terapier och behandlingar för fibromyalgi inkluderar massage, akupunktur, kognitiv beteendeterapi, rörelseterapier och kiropraktik.
Perifer neuropati diagnostiseras baserat på en genomgång av patientens fullständiga medicinska historia och en neurologisk undersökning. Tester som kan hjälpa till att diagnostisera perifer neuropati inkluderar blodprov, bildundersökningar som MRT, nervfunktionstester, nervbiopsi och hudbiopsi. Dessa tester hjälper inte bara till att diagnostisera perifer neuropati, utan utesluter även andra potentiella orsaker till dina symtom.
Behandling av perifer neuropati innebär att man tar itu med den bakomliggande orsaken. Detta kan innebära hantering av diabetes, behandling av infektioner eller behandling av andra sjukdomar. Några mediciner som kan förskrivas för neuropati inkluderar smärtstillande medel, läkemedel mot kramper, topiska behandlingar och antidepressiva medel.
Andra terapier som kan hjälpa till vid behandling av perifer neuropati inkluderar transkutan elektrisk nervstimulering (TENS), plasmautbyte och intravenöst immunglobulin, sjukgymnastik och kirurgi.
Patienter kan också vara benägna att prova akupunktur, alfa-liponsyra, örter och aminosyror som ett alternativt sätt att behandla perifer neuropati.
Det är av yttersta vikt att hantera och kontrollera eventuella underliggande problem som kan ha bidragit till sjukdomen. Till exempel att minska din alkoholkonsumtion eller hantera din diabetes.