Förbättra dina chanser till god hälsa
Risker finns överallt omkring oss. En nysning i närheten kan öka din risk för att få influensa. Fetma ökar oddsen för att du ska få diabetes. Rökning ökar din risk för många cancerformer. Och om du uppmärksammar nyhetsrubrikerna kan du oroa dig för att du löper risk att drabbas av matförgiftning, zikainfektion, hajattacker med mera. Hur kan du veta vilka hälsorisker som gäller dig?
Hälsorisker kan ibland vara förvirrande, men de är viktiga att förstå. Om du vet vilka risker du och din familj kan utsättas för kan det hjälpa dig att hitta sätt att undvika hälsoproblem. Det kan också hindra dig från att oroa dig för osannolika hot. Att känna till riskerna och fördelarna med en medicinsk behandling kan hjälpa dig och din läkare att fatta välgrundade beslut.
”Att förstå hälsorisker är nyckeln till att kunna fatta egna beslut om hälsovård”, säger dr William Elwood, psykolog och beteendevetare vid NIH. ”Det ger dig perspektiv på potentiella skador och fördelar, så att du kan göra smarta val baserade på fakta och inte rädsla.”
En hälsorisk är chansen eller sannolikheten att något kommer att skada eller på annat sätt påverka din hälsa. Risk betyder inte att något dåligt definitivt kommer att hända. Det är bara en möjlighet. Flera egenskaper, som kallas riskfaktorer, påverkar om dina hälsorisker är höga eller låga.
Dina personliga hälsoriskfaktorer omfattar ålder, kön, hälsohistoria i familjen, livsstil med mera. Vissa riskfaktorer kan inte ändras, t.ex. dina generEn substans som ärvs från dina föräldrar och som definierar egenskaper som t.ex. din risk för vissa sjukdomar. eller etnicitet. Andra är inom din kontroll, som din kost, fysisk aktivitet och om du använder säkerhetsbälte.
När du ser hälsostatistik, tänk på vilka typer av människor som beskrivs. Om de inte liknar dig, eller om kategorin är mycket bred, kan dina risker vara annorlunda. Ett allmänt uttalande som ”Mer än hälften av amerikaner över 45 år kommer någon gång att utveckla en hjärtsjukdom” bygger på statistiska medelvärden för hela den amerikanska befolkningen. Om du är yngre än 45 år är din risk för hjärtsjukdom i allmänhet mycket lägre. Ju fler riskfaktorer du har – t.ex. rökning, högt blodtryck eller diabetes – desto större är din risk. Motion och en hälsosam kost kan å andra sidan göra din risk att drabbas av hjärtsjukdom lägre än för de flesta andra människor.
”På många sätt är vår uppfattning om risk irrationell”, säger Elwood. ”Ibland oroar vi oss för något som är extremt osannolikt, som ebola i USA, och vi ignorerar åtgärder som vi kan vidta för att förebygga det som är mycket mer sannolikt att skada oss, som hjärtsjukdomar eller tjocktarmscancer.”
Att tala om hälsorisker kan verka skrämmande. Till och med läkare har ibland problem med riskbegreppen. Därför stöder NIH forskning för att förbättra hur sjukvårdspersonal och andra kommunicerar hälsorisker och förebyggande strategier till patienter och allmänheten.
”Matematik i allmänhet är svårt för många människor. Ändå är matematiken ofta dold i vardagliga aktiviteter som påverkar vår hälsa”, säger Dr Russell Rothman, läkare och forskare vid Vanderbilt University i Nashville. Rothmans forskning är inriktad på att hjälpa människor att förstå och arbeta med siffror, så att de kan minska sina risker för diabetes och övervikt, inklusive barnfetma.
Studier visar att det sätt på vilket vi hör och förstår hälsostatistik kan påverkas av hur siffrorna beskrivs, eller hur de ”inramas”. Olika beskrivningar kan påverka hur tydlig informationen är och även vilka känslor den väcker. Till exempel följande uttalande: ”Mer än 20 % av amerikanerna kommer så småningom att dö av cancer” kan låta mindre skrämmande ur ett annat perspektiv: ”Nästan 80 % av amerikanerna kommer inte att dö av cancer”. Samma information kan verka tydligare om den beskrivs som ett förhållande: ”Mer än en av fem amerikaner kommer så småningom att dö av cancer.” Forskning visar att bilder eller diagram ofta är de mest begripliga – till exempel att visa fem människofigurer med en i en annan färg.
För att förstå de potentiella riskerna eller fördelarna med en medicinsk behandling eller beteendeförändring hjälper det att fokusera på ett matematiskt begrepp som kallas ”absolut risk”. Absolut risk är risken för att något ska hända, t.ex. ett hälsoproblem som kan uppstå under en viss tidsperiod. En sjukdom kan till exempel drabba 2 av 100 medelålders män under deras livstid. Om ett visst läkemedel minskar deras risk för sjukdomen till 1 på 100, har läkemedlet minskat deras absoluta risk med 1 person på 100, eller 1 %. Ett annat sätt att se det är att man skulle behöva behandla 100 personer med det här läkemedlet för att förhindra att bara ytterligare en person får sjukdomen.
Ofta kan du dock höra siffror som använder ett relaterat begrepp som kallas ”relativ risk”. Relativ risk jämför de absoluta riskerna för en grupp med en annan. I exemplet ovan skulle man också kunna säga att läkemedlet minskade risken för sjukdom med 50 %, eftersom 1 är hälften av 2. Om man bara tittar på den relativa risken kan man felaktigt tro att läkemedlet är mycket effektivt.
”Många gånger låter den relativa risken mycket större än den absoluta risken, vilket kan vara förvirrande”, förklarar Rothman. När du hör siffror om risk är det bäst att fokusera på den absoluta risken.
Hälsorisker kan vara särskilt svåra att förstå när känslorna går höga, till exempel när människor står inför en allvarlig sjukdom. En nyligen genomförd NIH-finansierad studie visade att personer med avancerad cancer tenderade att förvänta sig bättre resultat och längre överlevnadstid av behandlingen än vad deras läkare gjorde. De flesta patienter insåg inte att deras utsikter skilde sig från läkarnas. Sådana missförstånd kan påverka om patienterna väljer att genomgå hårda behandlingar.
”Kommunikation är en dubbelriktad gata”, säger studiens ledande forskare, dr Ronald M. Epstein vid University of Rochester Medical Center i New York. ”För att effektiva diskussioner ska kunna äga rum måste läkarna ge uppmuntran och svar. Och patienterna måste ställa viktiga frågor.” Epstein och hans kollegor håller på att utveckla metoder för att hjälpa läkare och patienter att föra realistiska diskussioner om ämnen som känslor, behandlingsval och troliga resultat.
”Vi har visat att det är möjligt att förbättra samtalen. Det hjälper om patienterna kommer förberedda med tre eller fyra övergripande frågor som de kan ställa till sina läkare”, säger Epstein. För personer med avancerad cancer kan frågorna omfatta följande: Hur kommer behandlingen att påverka min livskvalitet? Vad är den genomsnittliga överlevnadstiden för den här typen av cancer?
”Det kan kännas skrämmande att ställa den typen av frågor. Ibland vill man inte riktigt veta svaren, eller så har man blandade känslor”, säger Epstein. ”Läkare kan hjälpa till genom att öppna dörren för samtal. De kan säga: ’Berätta vad du tänker på. Har du några frågor?” Sådana öppna samtal kan hjälpa patienter och deras familjer att fatta mer välgrundade hälsobeslut.
Start med att prata med din läkare om dina hälsorisker. Fråga hur du kan minska dina risker. Och titta på pålitliga webbplatser – som NIH:s health.nih.gov – för tillförlitlig hälsoinformation.