En intressant ny klinisk studie tyder på att det kan vara ett enkelt men fördelaktigt sätt att behandla metabola syndrom som diabetes och hjärtsjukdomar om man begränsar sitt födointag till ett 10-timmars fönster varje dag. Pilotstudien, som pågick under 12 veckor, visade att ätinterventionen, i kombination med förskrivna läkemedel, förbättrade patienternas hälsoresultat.
En av de mer fascinerande kostmodes som uppstått på senare tid är känd som tidsbegränsad kost (TRE). I stället för att varva hela dagar av fasta under en vecka eller månad försöker man med denna ätstrategi begränsa kaloriintaget till korta tidsfönster under en given 24-timmarsperiod. I allmänhet föreslår TRE-metoderna att man bara äter mellan fyra och åtta timmar per dag, vilket innebär en fasteperiod på 16-20 timmar.
En av de teorier som ligger till grund för dessa koststrategier är att om man begränsar ätandet till ett begränsat tidsfönster så synkroniserar man bättre personens kaloriintag med den cirkadiska rytmen. Epidemiologiska studier har visat att en majoritet av människor sprider sitt matintag över minst 15 timmar per dag. Så lite som 10 procent av människorna komprimerar alla sina måltider till en period på 12 timmar eller mindre varje dag. Medan en del forskning tyder på hälsofördelar med att bara äta i fönster på fyra till åtta timmar, har den nya studien syftat till att fastställa om ett ätfönster på tio timmar kan vara lika fördelaktigt.
”Det har diskuterats en hel del om intermittent fasta och vilket tidsfönster människor bör äta inom för att få fördelarna med den här typen av kost”, förklarar Satchidananda Panda, som är medförfattare till den nya studien. ”Baserat på vad vi har observerat hos möss verkar ett 10-timmars tidsfönster förmedla dessa fördelar. Samtidigt är den inte så restriktiv att människor inte kan följa den på lång sikt.”
För att testa ätstrategin på människor genomförde ett team av forskare från Salk Institute och University of California, San Diego, en liten pilotstudie. De rekryterade 19 försökspersoner, de flesta klassificerade som överviktiga och som fick farmakologisk behandling för en diagnostiserad metabolisk sjukdom. Alla försökspersoner självrapporterade tidigare ätmönster som sträckte sig över minst 14 timmar per dag.
Den intervention som testades var otroligt enkel. Försökspersonerna uppmanades att fortsätta med vanlig kost och motion men helt enkelt komprimera allt kaloriintag till ett 10-timmarsfönster varje dag, vilket i princip innebar att de lät sina kroppar fasta i 14 timmar i varje 24-timmarscykel.
För en sådan liten och enkel intervention var resultaten ganska imponerande, med en genomsnittlig minskning av kroppsvikten och kroppsmasseindexet med tre till fyra procent som sågs i hela kohorten efter tre månader. Vid sidan av självrapporterade förbättringar av den allmänna energinivån och sömnkvaliteten uppvisade kohorten minskningar av kolesterolnivåerna och blodtrycket i slutet av 12-veckorsförsöket.
”Vi berättade för folk att de kunde välja när de åt sina måltider, så länge de höll sig inom 10-timmarsfönstret”, säger Panda. ”Vi fann att de överlag valde att äta frukost senare, cirka två timmar efter att de vaknat, och att äta middag tidigare, cirka tre timmar innan de gick till sängs.”
Forskarna bakom den nya studien är väl medvetna om de många begränsningarna bakom en så liten studie. Mest anmärkningsvärt är att försöket inte innehöll någon kontrollgrupp, vilket gör det svårt att tydligt korrelera slutresultatet med den studerade ätinterventionen. Duane Mellor från Aston University påpekar att bristen på kontroll inte är det enda problemet med just den här studien.
”I fallet med den här studien finns det många begränsningar, inte bara bristen på en kontrollgrupp – en viktig sådan är att registreringen av matintaget har i andra studier visat sig minska kaloriintaget och hjälpa till med viktnedgång”, säger Mellor, som inte arbetade med den nya studien. ”Även om många tester gjordes på deltagarna verkar det också oklart hur de motiverar slutsatsen att förbättringar sågs oberoende av viktförändring eftersom det helt enkelt inte fanns ett tillräckligt stort antal personer för att göra den bedömningen.”
Så, var de positiva effekter som sågs i den här studien direkt relaterade till TRE-strategin? Eller var hälsoförbättringarna mer en återspegling av att kosten indirekt sänkte det totala kaloriintaget och gjorde kohorten mer medveten om sina matmönster?
”Det är möjligt att överspekulera att tidsbegränsad kost är en magisk kula för hälsan, medan det kan vara så att det bara är genom kalorirestriktion”, föreslår Jenna Macciochi, en immunolog från University of Sussex. ”Å andra sidan kan det vara ett användbart verktyg för människor som kämpar med modekurser och hjälpa till att följa dem.”
Macciochi, som inte arbetade med den nya forskningen, påpekar att den mest uppmuntrande delen av den nya studien är att den lyfter fram hur lätt denna speciella kostförändring kan genomföras och upprätthållas. Följsamheten i studien var mycket hög, och ett betydande antal av deltagarna rapporterade att de fortsatte med koststrategin, i någon form, i upp till ett år. Detta tyder på att, till skillnad från vissa andra intermittent fasta- eller TRE-dieter, är ett 10 timmars dagligt ätfönster relativt lätt att integrera i en persons liv och kan upprätthållas under längre perioder utan alltför stora problem.
Så, framåt är nästa steg för forskarna att bättre verifiera de metabola fördelarna med denna ätplan i större kohorter. En klinisk prövning pågår redan i en mycket större grupp med förhoppningen att förstå de fysiologiska effekterna av vad som i huvudsak skulle kunna kallas en 14:10 ätplan.
Den nya studien publicerades i tidskriften Cell Metabolism.