Författningen 31New International Version

Jakob flyr från Laban

31 Jakob hörde att Labans söner(A) sade: ”Jakob har tagit allt som vår fader ägde och har fått alla dessa rikedomar från det som tillhörde vår fader.”(B) 2 Och Jakob märkte att Labans inställning till honom inte var vad den hade varit.(C)

3 Då sade Herren till Jakob: ”Gå tillbaka(D) till dina fäders land och till dina släktingar, så skall jag vara med dig.”(E)

4 Så Jakob sände bud till Rakel och Lea om att de skulle komma ut på fälten där hans hjordar fanns. 5 Han sade till dem: ”Jag ser att er fars(F) attityd mot mig inte är vad den var förr,(G) men min faders Gud har varit med mig.(H) 6 Ni vet att jag har arbetat för er far av all min kraft,(I) 7 men er far har lurat(J) mig genom att ändra min lön(K) tio gånger.(L) Gud har dock inte låtit honom skada mig.(M) 8 Om han sade: ”De fläckiga ska vara din lön”, så födde alla hjordar fläckiga ungar, och om han sade: ”De randiga ska vara din lön”,(N) så födde alla hjordar randiga ungar. 9 Så har Gud tagit bort din faders boskap(O) och gett den till mig.(P)

10 ”Under avelssäsongen hade jag en gång en dröm(Q) där jag tittade upp och såg att de getbockar som parade sig med flocken var randiga, fläckiga eller prickiga. 11 Guds ängel(R) sade till mig i drömmen:(S) Jakob. Jag svarade: ”Här är jag.”(T) 12 Och han sade: ”Se upp och se att alla getbockar som parar sig med flocken är randiga, fläckiga eller prickiga,(U) för jag har sett allt som Laban har gjort mot dig.(V) 13 Jag är Betels Gud,(W) där du smorde en pelare(X) och där du avgav ett löfte(Y) till mig. Lämna nu genast detta land och återvänd till ditt hemland.(Z)”

14 Rakel och Lea svarade: ”Har vi fortfarande någon andel(AA) i arvet från vår fars egendom? 15 Betraktar han oss inte som utlänningar?(AB) Han har inte bara sålt oss, utan även förbrukat det som betalades för oss.(AC) 16 Visst tillhör all den rikedom som Gud tog från vår far oss och våra barn.(AD) Gör därför vad Gud har sagt till er.”

17 Då satte Jakob sina barn och hustrur(AE) på kameler,(AF) 18 och drev all sin boskap framför sig, tillsammans med allt gods som han hade samlat(AG) i Paddan Aram,(AH) för att gå till sin far Isak(AI) i Kanaans land.(AJ)

19 När Laban hade gått för att klippa sina får,(AK) stal Rakel sin fars husgudar.(AL) 20 Dessutom lurade(AM) Jakob arameen(AN) Laban genom att inte berätta för honom att han flydde.(AO) 21 Så han flydde(AP) med allt han hade, korsade floden Eufrat(AQ) och begav sig till Gileads bergsland.(AR)

Laban förföljer Jakob

22 På tredje dagen(AS) fick Laban veta att Jakob hade flytt.(AT) 23 Han tog med sig sina släktingar(AU)(AV) och förföljde Jakob i sju dagar och hann ifatt honom i Gileads bergsland.(AW) 24 Då kom Gud till arameen Laban(AX) i en dröm om natten och sade till honom:(AY) ”Akta dig för att säga något till Jakob, vare sig det är bra eller dåligt.” (AZ)

25 Jakob hade slagit upp sitt tält i Gileads bergsområde(BA) när Laban kom ikapp honom, och Laban och hans släktingar slog också läger där. 26 Laban sade till Jakob: ”Vad har du gjort?(BB) Du har lurat mig,(BC) och du har fört bort mina döttrar som krigsfångar.(BD) 27 Varför har du flytt i hemlighet och lurat mig? Varför berättade du inte för mig,(BE) så att jag kunde skicka iväg dig med glädje och sång till musiken av timbaler(BF) och harpor?(BG) 28 Du lät mig inte ens kyssa mina barnbarn och mina döttrar farväl.(BH) Du har gjort något dumt. 29 Jag har makt att skada dig;(BI) men i går kväll sade din faders Gud(BJ) till mig: ”Akta dig för att säga något till Jakob, varken gott eller ont.”(BK) 30 Nu har du gått iväg för att du längtade efter att återvända till din faders hus.(BL) Men varför stal(BM) du mina gudar?(BN)”

31 Jakob svarade Laban: ”Jag var rädd, för jag trodde att du skulle ta dina döttrar ifrån mig med våld.(BO) 32 Men om du hittar någon som har dina gudar, ska den personen inte få leva.(BP) I våra släktingars närvaro ska du själv se om det finns något av dina gudar här hos mig, och om så är fallet ska du ta det.” Nu visste Jakob inte att Rakel hade stulit gudarna.(BQ)

33 Laban gick alltså in i Jakobs tält och i Leas tält(BR) och i de två tjänstekvinnornas tält,(BS) men han hittade ingenting.(BT) När han hade gått ut ur Leas tält gick han in i Rakels tält. 34 Rakel hade tagit husgudarna(BU) och lagt dem i sin kamelsadel(BV) och satt på dem. Laban sökte(BW) igenom allt i tältet men hittade ingenting.

35 Rakel sade till sin far: ”Bli inte arg, min herre, för att jag inte kan stå upp i din närvaro;(BX) jag har min menstruation.(BY)” Så han sökte men hittade inte husgudarna.(BZ)

36 Jakob blev arg och tog Laban tillrätta. ”Vad är mitt brott?” frågade han Laban. ”Hur har jag gjort dig orätt(CA) så att du jagar mig?(CB) 37 Nu när du har letat igenom alla mina ägodelar, vad har du hittat som tillhör ditt hushåll?(CC) Lägg det här inför dina släktingar(CD) och mina, och låt dem döma mellan oss två.(CE)

38 ”Jag har varit hos dig i tjugo år nu.(CF) Dina får och getter har inte fått missfall(CG) och jag har inte heller ätit vädurar från dina hjordar. 39 Jag har inte heller fört dig djur som rivits av vilda djur, utan jag har själv burit förlusten. Och ni krävde betalning av mig för allt som hade stulits(CH) dag och natt.(CI) 40 Detta var min situation: Hettan förtärde mig på dagen och kylan på natten, och sömnen flydde från mina ögon.(CJ) 41 Så var det under de tjugo år(CK) som jag var i ditt hushåll. Jag arbetade åt dig i fjorton år för dina två döttrar(CL) och i sex år för dina hjordar,(CM) och du ändrade min lön(CN) tio gånger.(CO) 42 Om inte min faders Gud,(CP) Abrahams Gud(CQ) och Isaks Gud(CR) hade varit med mig,(CS) skulle du säkert ha skickat iväg mig med tomma händer. Men Gud har sett mina svårigheter och mina händers slit,(CT) och i natt tillrättavisade han dig.(CU)”

43 Laban svarade Jakob: ”Kvinnorna är mina döttrar, barnen är mina barn och flockarna är mina flockar.(CV) Allt du ser är mitt. Men vad kan jag i dag göra åt dessa mina döttrar eller åt de barn som de har fött? 44 Kom nu, låt oss ingå ett förbund,(CW) du och jag, och låt det tjäna som vittne mellan oss.” (CX)

45 Jakob tog alltså en sten och ställde upp den som en pelare.(CY) 46 Han sade till sina släktingar: ”Samla ihop några stenar”. Så tog de stenar och staplade dem i en hög,(CZ) och de åt där vid högen. 47 Laban kallade den Jegar Sahadutha, och Jakob kallade den Galeed.(DA)

48 Laban sade: ”Den här högen(DB) är ett vittne mellan dig och mig i dag.”(DC) Därför kallades den Galeed. 49 Den kallades också Mizpa,(DD) eftersom han sade: ”Må Herren hålla vakt mellan dig och mig när vi är borta från varandra. 50 Om du misshandlar(DE) mina döttrar eller om du tar andra fruar än mina döttrar, även om ingen är med oss, så kom ihåg att Gud är vittne(DF) mellan dig och mig.” (DG)

51 Laban sade också till Jakob: ”Här är den här högen(DH) och här är den här pelaren(DI) som jag har ställt upp mellan dig och mig. 52 Denna hög är ett vittne, och denna pelare är ett vittne,(DJ) att jag inte kommer att gå förbi denna hög till din sida för att skada dig, och att du inte kommer att gå förbi denna hög(DK) och pelare till min sida för att skada mig.(DL) 53 Må Abrahams(DM) och Nakors(DN) Gud, deras faders Gud, döma mellan oss.”(DO)

Så svor Jakob en ed(DP) i sin fader Isaks fruktans namn.(DQ) 54 Han offrade ett offer(DR) där i bergslandet och bjöd in sina släktingar till en måltid.(DS) Efter att de hade ätit tillbringade de natten där.(

55 Tidigt nästa morgon kysste Laban sina barnbarn och sina döttrar(DT) och välsignade(DU) dem. Sedan gav han sig av och återvände hem.(DV)

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.