Vad är visuellt stöd?
Visuellt stöd är icke-verbala sätt för barn med autismspektrumtillstånd (ASD) att kommunicera sina behov och förstå sin omvärld. Barn med autism har nytta av att använda visuella stöd av flera olika anledningar. Ett icke verbalt barn kan använda ett Picture Exchange Communication System (PECS) för att kommunicera sina behov.
Ett barn som har nytta av rutiner och av att känna till dagens ordning kan använda en visuell kalender eller ett schema för att bekanta sig med kommande händelser. Ett barn som kämpar med övergångar som att lämna sitt hem och kliva på skolbussen eller att städa upp leksaker kan tycka att bilder som illustrerar de lämpliga stegen är till hjälp.
Hur kan visuellt stöd hjälpa ditt barn med autism?
Visuellt stöd kan hjälpa barn med autism att hitta effektiva sätt att kommunicera med hjälp av visuella bilder i stället för auditiv information. De flesta barn med ASD är visuella inlärare. University of New Mexicos Center for Development and Disability säger: ”Att använda visuell information för att kommunicera med ditt barn är att dra nytta av hur barn med ASD naturligt föredrar att kommunicera och kan minska deras frustration.”
Centret påpekar också att det kan vara svårt för barn med ASD att bearbeta språket snabbt och att det är därför som många föräldrar upplever att de upprepar samma information om och om igen: ”När du presenterar informationen visuellt kan den dock finnas där så länge som barnet behöver den.” (Visuellt stöd för barn med ASD).
Visuella hjälpmedel vid autism
Visuella hjälpmedel utökar ett barn med autisms förmåga att interagera med sin omgivning. De kan ge barnen en känsla av autonomi och göra det möjligt för dem att göra val och uttrycka behov. Visuella hjälpmedel hjälper också barnen att förstå dagliga rytmer och ha inflytande över sina aktiviteter. Kanske viktigast av allt är att visuella hjälpmedel kan öppna kommunikationslinjer mellan barn med ASD och deras vårdnadshavare.
Familjer som tidigare kämpat för att förstå sitt barns behov, utstå smältanfall och försöka lugna oroliga barn, kan finna viss ro genom att öppna kommunikationslinjer. Viktigast av allt är att barnen kan lära sig att uttrycka sina önskemål, idéer, personligheter och önskemål på ett sätt som de inte kunde tidigare.
Kommunikationshjälpmedel för autism
Kommunikationshjälpmedel erbjuder barn med autism ett sätt att vara aktiva deltagare i sitt dagliga liv. Varje barns föredragna kommunikationsmetod kommer att vara unik, och den kommer sannolikt att utvecklas i takt med att barnet övergår till nya utvecklingsfaser. Vissa barn kan reagera bra på illustrerade bildkort medan andra kanske tycker att videor eller digitala fotografier är mer hjälpsamma. Kommunikationshjälpmedel kan förändras i takt med barnets behov.
Ett barn som börjar med enkla illustrerade kort som visar tummen upp eller tummen ner kan lära sig att använda kort med mer variation som innehåller fraser som ”Jag tycker inte om det”, ”Det var inte vad jag ville ha”, ”Jag skulle vilja ha mer” eller ”Jag är glad idag”. Det är viktigt att notera att användningen av visuella kommunikationshjälpmedel inte har visat sig hindra barn från att utveckla tal; snarare hjälper det oftare barn att bilda grunderna för verbal kommunikation.
Rollen för visuella hjälpmedel och förstärkande och alternativ kommunikation
När du bestämmer dig för vilken roll visuella hjälpmedel och strategier för förstärkande och alternativ kommunikation (AKK) ska spela i ditt barns liv, är det viktigt att rådgöra med en talpedagog (SLP). En SLP kan hjälpa dig att bedöma ditt barns nuvarande förståelse av talet samt de bästa sätten att hjälpa barnet att utveckla talet. Det finns många AKK-strategier tillgängliga och att försöka hitta den bästa för ditt barn kan vara en skrämmande uppgift.
Teckenspråk, bildkort eller andra visuella hjälpmedel och elektroniska apparater som producerar tal är alla alternativ. En SLP kan hjälpa dig att identifiera vilket som bäst hjälper ditt barn att kommunicera med dig samtidigt som han/hon uppmuntras att fortsätta utvecklas mot tal eller mer utvecklad icke-verbal kommunikation.
Differenta typer av visuella stöd för autism
Bildutbyteskommunikationssystem (PECS-kort)
Indiana Resource Center for Autism (IRCA) beskrev PECS som ett ”modifierat program för tillämpad beteendeanalys som är utformat för tidig utbildning i icke-verbal symbolisk kommunikation”. (Vicker) Enligt guiden Autism Therapies and Solutions – The Ultimate Guide ”utvecklades PECS 1985 av dr Andrew S. Bondy och Lori Frost som ett unikt förstärkande kommunikationsinterventionspaket för personer med autism”. (Autism Therapies and Solutions, 2018) PECS är väl lämpat för barn som är nonverbala eller preverbala och som försöker kommunicera och uttrycka önskemål men som inte kan göra det verbalt.
Dessa försök kan se ut som att ett barn knuffar bort en kopp vatten för att han/hon vill ha juice, tar tag i en leksak som han/hon vill leka med, pekar på det önskade föremålet eller till och med får en härdsmälta på grund av oförmåga att uttrycka behov och önskemål. Barn behöver inte kunna särskilja bilder innan de börjar med PECS, och det kan vara ett lämpligt alternativ för barn som har en dubbeldiagnos, t.ex. rörelsehinder.
I IRCA konstateras också att ”även om PECS-strategin i första hand används med personer som är icke-verbala, kan den användas med personer som i första hand är ekolika, de som har ett obegripligt tal och de som endast har en liten uppsättning meningsfulla ord eller tecken i sin repertoar”. (Vicker) En lärare, terapeut eller läkare som är certifierad kan lära ut PECS-metoden till dig och ditt barn.
Den lärs vanligtvis ut i sex faser med slutmålet att barnet ska använda korten för att svara på och kommentera frågor som ställs till barnet. PECS-kort visas vanligtvis på en tavla eller ett bord så att barnet kan se alla tillgängliga kort och välja vilka som representerar hans/hennes behov eller önskemål. Barn kan ha olika kortlekar för mat, lek, platser, känslor eller någon annan relevant kategori.
Om du börjar med två kort och utökar kortleken/korten allteftersom ditt barn börjar behärska PECS kan du undvika att överväldiga ditt barn med för mycket information. Däckarna kan också växa i visuell komplexitet och åtföljas av text allteftersom ditt barn gör framsteg. Du kan läsa mer om hur man implementerar PECS och varför mamman och författaren Emily Davidson kallade PECS för sin familjs räddning här.
Känslor och känslokartor
Känslor och känslokartor kan hjälpa barn som kämpar med att kommunicera sina känslor genom att förse dem med tydliga visuella bilder som han/hon kan peka på. Diagrammen kan visa några få känslor som glad, ledsen, arg och rädd eller visa ett brett spektrum av känslor, t.ex. busig, skeptisk, självsäker, arg eller någon annan känsla som du väljer att inkludera. Dessa diagram kan vara användbara även i terapin för att ge ett visuellt stöd för barn som övar på lämpliga ansiktsuttryck. De kan också fungera som en slags fältguide för att hjälpa barn att identifiera känslor hos personer som han/hon interagerar med.
Emotionell kommunikation är nyckeln för barn med autism och de familjer som stöder dem. Du kan göra ditt eget diagram över känslor och känslor eller köpa färdiga diagram. Amy KD Tobik, chefredaktör för Autism Parenting Magazine, föreslår LEGO® humörbilder. ”Lego Moods print med titeln How Do You Feel Today är ett exempel på ett verktyg som barn i alla åldrar och kön kan relatera till.” Using LEGO® and Other Visual Supports to Help Autistic Children Understand Emotions, 2015)
Klicka här för att få veta mer
Visuella scheman och visuella tidtabellskort
Visuella scheman och tidtabellskort låter barnen veta vilken rytm deras dag har. Skolor använder ofta ett visuellt schema för att ge eleverna en uppfattning om vilka ämnen de ska behandla och i vilken ordning, men många barn med ASD har nytta av visuella scheman även hemma.
Scheman låter inte bara barn veta vad de kan förvänta sig under en dag, utan gör det möjligt för dem att förbereda sig för kommande övergångar och förändringar i rutinerna. En helgdag kan till exempel innebära att familjen kommer hem till dig mitt på dagen. Detta avbrott i schemat kan vara svårt, men att se att morgonrutinen och kvällsrutinen är desamma kan ge ditt barn en viss stabilitet.
Vissa barn har nytta av flera scheman där det framgår vilka dagar som är skoldagar och vilka dagar som är hemmadagar, en tidtabell som beskriver dagens flöde (t.ex. morgonrutiner, LEGO-klossar, mellanmål, utomhusvistelse, lunch osv. Genom att låta ditt barn ha så mycket inflytande som möjligt över sitt dagliga schema får det äganderätt till sin dag och hur tiden spenderas. Ett barn som använder PECS kan välja från sin ”lek”-tavla om det vill hoppa på studsmattan eller lägga ett pussel under lektiden.
University of Florida Center for Autism and Related Disabilities påpekar att visuella scheman är särskilt viktiga att hänvisa till under övergångstider. ”För att schemat ska vara användbart är det viktigt att det finns något sätt att indikera att aktiviteten är avslutad. Detta kan göras genom att antingen vända på bilden eller placera den i en stopp- eller färdig ficka. Om ditt barn går bort från en aktivitet kan du också använda schemat för att vägleda barnet tillbaka.”
(Scheman) Om ett schema verkar för överväldigande för ditt barn kan ett ”Först, sedan”-schema vägleda barn ”att göra en viktig uppgift innan de gör en uppgift som de föredrar att göra. Först äter du din lunch. Sedan kan du leka.” (The Effectiveness of Visual Schedules for Kids with Autism, 2014) Oavsett om du väljer att använda ett ”först, sedan-schema”, ett visuellt schema, en visuell tidtabell eller en kombination av scheman, kan det vara bra att modellera beteendet för ditt barn i början för att visa ditt barn vad du förväntar dig av honom/henne.
Kan jag göra mina egna visuella hjälpmedel?
Att göra egna visuella hjälpmedel är ett bra sätt att anpassa dem till ditt barns behov. När du har bestämt vilka visuella hjälpmedel som bäst passar ditt barn föreslår University of Florida-centret att du identifierar bilder som är lätta att förstå för ditt barn och som är lämpliga för barnets utvecklingsnivå. Du kan börja med en enkel illustration, sedan införa ett digitalt foto och så småningom införliva text i hjälpmedlen.
Universitetet föreslår sedan att man gör hjälpmedlen hållbara genom att laminera dem, lägga till kardborreband eller magneter och bestämma hur de ska visas upp. Slutligen föreslås att man skapar en ”STOP”-mapp där barnen kan placera kort när han/hon har avslutat en aktivitet eller för att visa att en aktivitet inte är ett aktuellt val. (Hur man börjar)
Du kan besöka Do2Learn för bildkort i kategorier som hälsa, självhjälp, aktiviteter, hem och skola, socialt, säkerhet, kalender och teknik.
Autism Therapies and Solutions – The Ultimate Guide. (2018, 6 december). Hämtad från https://www.autismparentingmagazine.com/autism-therapies/
Hur man börjar. (n.d.). Hämtad från http://card.ufl.edu/resources/visual-supports/howtostart/
Scheman. (n.d.). Hämtad från http://card.ufl.edu/resources/visual-supports/schedules/
Effektiviteten av visuella scheman för barn med autism. (2014, 6 februari). Hämtad från https://www.autismparentingmagazine.com/effectiveness-visual-schedules/
Användning av lego och andra visuella stöd för att hjälpa autistiska barn att förstå känslor. (2015, 11 juni). Hämtad från https://www.autismparentingmagazine.com/lego-and-emotions/
Vad är Picture Exchange Communication System eller PECS? (2002). Hämtad från https://www.iidc.indiana.edu/pages/What-is-the-Picture-Exchange-Communication-System-or-PECS
Visuella stöd för barn med ASD. (n.d.). Hämtad från https://www.cdd.unm.edu/autism/pdfs/VisualSupports PHT Parent Handout.pdf
Autism Parenting Magazine försöker leverera ärliga, opartiska recensioner, resurser och råd, men observera att på grund av de olika förmågorna hos personer inom spektrumet kan informationen inte garanteras av tidningen eller dess skribenter. Medicinskt innehåll, inklusive men inte begränsat till text, grafik, bilder och annat material som ingår är aldrig avsett att ersätta professionell medicinsk rådgivning, diagnos eller behandling. Sök alltid råd hos en läkare om du har frågor om ett medicinskt tillstånd och strunta aldrig i professionell medicinsk rådgivning eller vänta med att söka den på grund av något du har läst här.