Europakonserten, även känd som kongresssystemet eller Wien-systemet, var det dominerande diplomatiska system som styrde de internationella förbindelserna mellan de europeiska stormakterna under hela 1800-talet. Det inrättades i slutet av Napoleonkrigen av de allierade som hade gått samman för att åstadkomma Frankrikes slutliga nederlag under kejsar Napoleon I. Det grundades av Storbritannien, Österrike, Preussen och Ryssland, som hade gått samman för att bilda den fyrdubbla alliansen som besegrade Napoleons Frankrike, med avsikten att garantera freden i Europa under överskådlig framtid; Frankrike blev senare den femte medlemmen. Alliansen vilade på principen att de internationella förbindelserna skulle styras av upprätthållandet av en maktbalans i Europa och att varje hot mot den internationella freden skulle lösas genom dialog snarare än krig. Den ifrågasattes ofta, men förblev mer eller mindre intakt och lyckades för det mesta bevara freden i Europa – med några få anmärkningsvärda undantag – fram till utbrottet av första världskriget. Det kan ses som en föregångare till både Nationernas förbund och Förenta nationerna på 1900-talet.