Så länge jag kan minnas har min mamma inpräntat i mitt huvud att jag aldrig ska använda ”This is her” när jag svarar i telefon eller blir utfrågad om min identitet. När jag hör någon använda den felaktiga användningen vill jag därför genast korrigera dem. Detta grammatiska problem hörs oftast när man svarar i telefon. Jag anser att det är mycket viktigt att människor känner till den korrekta formen så att de slipper bli generade när de pratar med en eventuell arbetsgivare eller annan viktig myndighetsperson. Särskilt när det gäller arbetsgivare betyder det första intrycket allt, och ett enkelt misstag som detta kan hindra någons chanser att få ett visst jobb, särskilt i den nuvarande ekonomin med få jobbmöjligheter. Även de enklaste av saker kan få stora konsekvenser. Jag har tidigare talat med arbetsgivare som blir upprörda över grammatiska misstag eftersom dessa misstag verkar oprofessionella. Därför känner jag ett behov av att publicera detta så att ingen av oss gör detta misstag.
Som vi har lärt oss tar pronomen plats i stället för substantivet och det finns tre olika fall av pronomen: nominativ, possessiv och objektiv (1). Det här särskilda exemplet hänvisar till pronomen i nominativ kasus. Nominativ kasus används för pronomenerna jag, han, hon, vi, de och vem (1). Dessa pronomen används om de omnämner subjektet (1). Det enklaste sättet att förstå vilken form som ska användas är att byta ut meningen, som vi diskuterade på lektionen. Om det till exempel står i en mening: ”Den enda som var inbjuden var hon”, kan man vända på den och läsa: ”Hon var den enda som var inbjuden”. (1) Detta är den korrekta formen i stället för att säga ”Hon var den enda inbjudna”. Utan att känna till några grammatiska regler är det lätt att höra att påståendet inte låter korrekt. Om du backar om ”Detta är hon” skulle det därför stå: ”Hon är detta”. Det låter mycket bättre än ”Hon är detta”. För att undvika att använda det felaktiga pronomenet säger många helt enkelt ”talar”, men det är värdefullt att veta vilket pronomen man ska använda.
Efter att jag hörde min sambo använda den felaktiga formen häromdagen gick jag för att vara irriterande och rätta henne, och hon frågade mig varför det var den korrekta formen. Jag kunde inte på ett adekvat sätt förklara det korrekta skälet för henne annat än att min mamma var engelsklärare så hon måste veta vad hon pratar om. Nu vet jag med säkerhet vad det korrekta bruket är och kan förklara för folk varför det är felaktigt. Förhoppningsvis kan du också göra det!
Citerade verk:
Ellsworth, Blanche och Higgins, John A. English Simplified. New York: Pearson
Education Inc, 2007.
Caroline Adams