Abstract
Bakgrund: Interaktionen mellan tvåvärda joner i kosten (och i tillägg) har länge varit en fråga inom forskningen om mänsklig näring. För att utveckla en optimal rekommendation för kalcium- och järntillskott krävs detaljerad kunskap om de potentiella avvägningarna mellan: a) de kliniska effekterna av samtidigt intag på järnabsorption och hematologiska index, och b) de potentiellt negativa effekterna av separerat intag på följsamheten till antingen eller båda järn- och kalciumtillskott. I kliniska studier på människor har man undersökt effekterna av kalciumintag på järnstatus, men det finns inga metaanalyser eller nyligen gjorda översikter som sammanfattar resultaten. Syfte: Vårt syfte var att sammanfatta litteraturen om effekten av kalciumintag från måltider och kosttillskott på järnindex hos människor och kvantifiera de sammanlagda effekterna. Utformning: Peer-reviewed randomiserade och case-cross-over-studier ingick i denna genomgång. Resultat: Den negativa effekten av kalciumintag var statistiskt signifikant i kortsiktiga studier av järnabsorption, men effektstorleken var låg (weighted mean difference (WMD) = -5,57 %, (95 % CI: -7,09, -4,04)). Effekten av kalcium på järnstatus var blandad. Det fanns ett kvadratiskt dos-responsförhållande mellan kalciumintag och serumferritinkoncentration. Ett högre dagligt kalciumintag var förknippat med en blygsam minskning av serumferritinkoncentrationen. Det fanns dock ingen minskning av hemoglobinkoncentrationen (WMD = 1,22 g/L, 95 % CI: 0,37, 2,07). Slutsats: Det befintliga antalet studier är otillräckligt för att ge rekommendationer med hög säkerhet på grund av heterogenitet i utformningen, begränsningar för ferritin som järnbiomarkör och avsaknad av intagsstudier hos gravida kvinnor. Att förskriva separation av prenatala kalcium- och järntillskott hos fritt levande individer är osannolikt att det skulle påverka anemibördan. Det finns ett behov av effektivitetsstudier som jämför effekterna av att förskriva separerat intag med samtidigt intag, med funktionella slutpunkter som primära resultat och följsamhet till varje tillskott som mellanliggande resultat.