Varför splittras goda människor av politik och religion? Varför gillar vissa människor kryddig mat medan andra inte gör det? Svaren visar sig vara relaterade.
I sin banbrytande bok ”The Righteous Mind” försöker professor Jonathan Haidt besvara den första frågan genom att utveckla ett ramverk som han kallar ”Moral Foundations Theory”. Haidt hävdar att människor har sex ”moraliska grunder” genom vilka vi betraktar politik och politik: omsorg/skada, rättvisa/fusk, lojalitet/förräderi, auktoritet/subversion, helighet/nedbrytning och frihet/förtryck.
Dessa moraliska grunder fungerar enligt Haidt som våra politiska ”smaklökar” och förklarar våra politiska preferenser på samma sätt som våra smaklökar förklarar våra kulinariska preferenser. Vissa politiska ideologier förlitar sig på grunden omsorg/skada medan andra verkligen förlitar sig på grunden lojalitet/förräderi. Vissa människor smakar Rättvisa i termer av jämlikhet medan andra gör det i termer av proportionalitet. Vissa människor föredrar salt mat, andra föredrar sött.
Haidt, som är psykolog, stöder sig starkt på evolutionspsykologi för att förklara ursprunget till dessa grunder. Jag ska kortfattat gå igenom var och en av dem och diskutera de politiska konsekvenserna av dessa moraliska smaklökar. De sammanfattas också i tabellen nedan.
”The Righteous Mind: Why Good People Are Divided by Politics and Religion”, Haidt 2012
Stiftelsen Care/Harm utvecklades genom skyddet av barn – våra förfäder tog hand om sina barn och hjälpte dem att undvika skada eftersom de önskade att deras gener skulle föras vidare till kommande generationer. Care/Harm-stiftelsen syns i politiken i dag när liberaler sätter ett ”Rädda Darfur”-klistermärke på sin bil eller när konservativa gör samma sak med ett ”Wounded Warriors”-klistermärke. Det är orsaker som vi är intresserade av eftersom vi bryr oss om de berörda personerna och önskar att de ska undvika skada. Intressant nog förlitar sig liberaler mer på grunden omsorg/skada än konservativa – tänk på liberal kritik av ”hjärtlös” konservativ politik när det gäller hälsovård, utbildning eller statliga utgifter.
Grunden rättvisa/skat har utvecklats genom egenintresse och ömsesidig altruism. Alla organismer är egenintresserade, men när våra förfäder kunde komma ihåg tidigare interaktioner kunde de utföra altruistiska gärningar med förväntan om att få en gentjänst tillbaka. De kunde också införa konsekvenser för ett brott mot ett sådant förtroende. I dag visar vänstern upp grunden för rättvisa och fusk när man talar om social rättvisa – tänk på argumenten om ekonomisk ojämlikhet där demokraterna säger att de rika ”inte betalar sin beskärda del”. Högern visar upp grunden för rättvisa och fusk när man talar om att regeringen tar pengar från hårt arbetande amerikaner (genom skatter) och ger dem till lata människor (välfärd och arbetslöshet) och illegala invandrare (via hälsovård och utbildning). När liberaler talar om rättvisa talar de i allmänhet om jämlikhet medan konservativa i allmänhet talar om proportionalitet. Därav den bristande kopplingen, åtminstone delvis. Återigen förlitar sig liberaler mer på grunden för rättvisa än konservativa, men mer om detta kommer senare.
Fonden för auktoritet/subversion utvecklades också i vårt stamförflutna. För att gruppen skulle kunna överleva var man tvungen att upprätta en samhällsordning med en ledare och anhängare. I dagens politik är auktoritets- och subversionsgrunden riktad mot traditioner, institutioner och värderingar. Det är mer naturligt för konservativa att förlita sig på denna grund än liberaler som definierar sig själva i opposition till hierarki, ojämlikhet och makt.
Fundamentet Lojalitet/förräderi utvecklades genom mötet med adaptiva utmaningar i koalitioner. Lojalitet mot gruppen, och därmed överlevnad, prioriterades evolutionärt. I dag finns människans förkärlek för lojalitet inom gruppen kvar och står för en stor del av den politiska ”vi mot dem”-klyftan i dag. Högern förlitar sig på grunden för lojalitet/förräderi när debatter utformas i termer av nationalism, t.ex. den senaste debatten om NFL-spelare som knäböjer under nationalsången. Generellt sett uttrycker konservativa denna grund i större utsträckning än liberaler.
Fonden för helighet/förnedring utvecklades genom de adaptiva utmaningarna med att undvika patogener, parasiter och andra hot om fysisk beröring eller närhet. Bedömt på en skala från neofili (attraktion till nya saker) till neofobi (rädsla för nya saker) får liberaler mycket högre poäng för neofili (för mat, människor, musik, idéer) än konservativa, som föredrar att hålla sig till det som är beprövat och sant och värnar om gränser och traditioner. Socialkonservativa förlitar sig särskilt på grunden Helighet/Degradation när de talar om livets okränkbarhet (i abortdebatten), äktenskapets okränkbarhet (i debatten om homosexuellas rättigheter) och jagets okränkbarhet (i debatten om preventivmedel).
I ett senare arbete lade Haidt till en sjätte moralisk grund: grunden Frihet/undertryckning, som i likhet med grunden Auktoritet/undertryckning utvecklades från dynamiken i gruppbeteende. I Liberty/Oppression-stiftelsen betraktas auktoritet som legitimt endast i vissa sammanhang. Båda sidor använder sig ofta av denna grund. Vänstern använder den för att kritisera de rika, t.ex. Occupy Wall Street, och för att stödja dem som de betraktar som offer och maktlösa grupper. Högern använder sig av den på ett mer parochialt sätt, med tanke på de specifika grupper som de tillhör. De konservativa säger: trampa inte på mig (till Big Government och höga skatter), på mitt företag (genom regleringar) eller min nation (via FN och internationella fördrag).
Hur förklarar då dessa moraliska grunder varför goda människor är oense om politik och policy? Svaret är att liberaler och konservativa har olika palats. Våra smaklökar är helt enkelt inte desamma. I diagrammet nedan visar Haidt att liberaler förlitar sig i hög grad på omsorg/skada och rättvisa/svikande medan konservativa förlitar sig i hög grad på alla fem grunderna i ungefär lika hög grad. (Observera att grunden Liberty/Oppression inte visas i det här diagrammet, men testades i ytterligare studier och visade sig uttryckas lika mycket i alla ideologier.)
”Liberals and Conservatives Rely on Different Sets of Moral Foundations” by Graham, Haidt, and Nosek 2009
Där har vi det. Klart som dagsljus. Vi pratar förbi varandra på grund av våra moraliska grunder. Demokraterna säger att försöken att upphäva Affordable Care Act visar att de konservativa inte bryr sig om amerikaner med låga inkomster medan republikanerna säger att det inkräktar på deras friheter. Demokraterna säger att knäböjandet under nationalsången är en giltig protest mot en regering som inte behandlar afroamerikaner rättvist medan republikanerna fördömer denna brist på nationell lojalitet och försvarar nationalsångens okränkbarhet. Läs Righteous Mind, och den åtföljande vetenskapliga litteraturen, om du inte är övertygad.
Sådant är tillståndet för vår politik i dag, men det finns hopp. Haidt konstaterar att vår moraliska grund, precis som smaklökar, är ”organiserad före erfarenheten”, det vill säga formad vid födseln, men att den förfinas genom våra livserfarenheter.
Jag brukade faktiskt aldrig tycka om kryddig mat, förrän jag – och detta är sant – fick bindel för ögonen för ett smaktest och bet i en extremt kryddig paprika när jag var på en resa i Israel. Det gjorde ont. Jag sköljde munnen med kallt vatten i ungefär tio minuter för att lindra brännskadan. Men efter det kändes inget kryddigt för mig längre och jag utvecklade faktiskt en smak för kryddor.
Jag tror att samma sak kan gälla för vår politik. Det kommer att kräva att vi provar nya maträtter. Även mat som vi till slut slutar med att ogilla. Men vi måste anstränga oss. Skål för fler kryddiga peppar.
Om du gillade den här artikeln kan du läsa fler liknande artiklar här. Eller följ The Righteous Mind här.