Definition av en kartograf

Vad är en kartograf?

Svaret på denna fråga kan tyckas uppenbart. Så varför ägna en hel kolumn åt ämnet? För att det kanske inte är så tydligt.

Låt oss först se vad ordböcker säger oss. Oxford Dictionary of English app definierar en kartograf som ”en person som ritar eller producerar kartor”. Merriam-Websters online-ordbok säger att en kartograf är ”en som gör kartor”. Och Cambridge Dictionary, som också finns online, säger att en kartograf är ”någon som gör eller ritar kartor.”

Märkligt nog fokuserar alla dessa definitioner på att göra och rita. Detta beror förmodligen på den föråldrade processen att framställa papperskartor. Den produktionskedjan krävde en hel uppsättning människor som var och en hade sina egna färdigheter. Vid sidan av kartografen fanns till exempel också en fotograf och en tryckpressoperatör.

Interessant nog skriver webbaserade Dictionary.com att en kartograf är ”en person som ägnar sig åt kartografi eller produktion av kartor”. Detta breddar förvisso ordets räckvidd, men det är fortfarande lite vagt. Vad betyder ”engagerad i” egentligen?

Detta påminner mig om de diskussioner bland kartografer som pågick under 1980-talet kring frågan om vem som var den riktiga kartografen – personen i ritrummet som faktiskt ritade kartan eller akademikern som mest diskuterade kartan konceptuellt? Som ung student på den tiden var svaret ganska tydligt för mig: båda var medlemmar i det nederländska kartografiska sällskapet och båda deltog i samma aktiviteter och diskussioner under mötena, så båda skulle kvalificera sig som ”riktiga kartografer” eftersom båda var skickliga inom kartografi.

När datorn blev helt integrerad i produktionen av kartor på 1990-talet minskade dock antalet inblandade personer som hade olika hantverk (t.ex. fotografen och tryckpressoperatören). Vid denna tidpunkt gjorde kartografen allt arbete. En kartograf blev alltså en person med kunskaper och färdigheter för att utforma och göra kartor för en viss publik.

Datorns integrering i praktiskt taget alla arbetsprocesser hade också några ytterligare effekter på kartografin. Snart kunde personer som inte hade några som helst kartografiska färdigheter göra kartor. Ofta var de forskare från geografibaserade discipliner som använde GIS för att visualisera sina data på kartor. För mig var dessa människor inte kartografer utan snarare kartmakare, med tanke på att de saknade professionell kartografisk utbildning.

Under de senaste decennierna upprepade sig historien med en liten vändning. Uppkomsten av Internet och mobila enheter har resulterat i en enorm ökning av skapandet och användningen av kartor. De flesta av dessa kartor är av typen var finns det och hur kommer jag dit. Men med sociala medier och våra växande vanor att dela information har det också skett en ökning av antalet människor som gör mashup-kartor med hjälp av kartverktyg på nätet.

Det skulle kunna hävdas att det professionella kartografiska samfundet inte borde vara emot förekomsten av fler kartor i världen. Men samtidigt är inte alla kartor nödvändigtvis bra. Detta beror främst på att, för det första, kartläggarnas färdigheter inte håller måttet och, för det andra, att de ofta använder programvarans standardinställningar, som inte alltid ger de mest exakta resultaten.

Så hur kan kartograferna utbilda kartläggare för att göra bättre kartografi? Att skicka alla tillbaka till skolan är inte särskilt troligt. Det sagt, utbildningsmoduler online med öppen källkod verkar vara ett genomförbart alternativ. Det skulle också vara användbart om den tillgängliga programvaran bättre beskrev sina standardinställningar och till och med erbjöd förslag på vilka karttyper eller symbologier som ska användas under kartframställningsprocessen.

Dessutom måste kartograferna uppmärksamma kartanvändarna – de som använder sig av en karta med ett mål i åtanke. Vi måste ställa oss frågor som: Förstår de verkligen vad de ser? Inser de hur just denna typ av karta fungerar? Fattar de varför kartmakaren gjorde vissa designval? En lösning skulle kunna vara att lägga till kommentarer eller läsanvisningar till kartor för att ytterligare beskriva uppgifterna.

Med tanke på hur drastiskt processen för kartframställning har förändrats under de senaste decennierna, hur definierar vi en kartograf nu? Jag skulle säga att en kartograf är en person som utan tvekan besitter kunskap och färdigheter för att utforma och göra kartor, men som också är engagerad i kartanvändare för att se till att hans eller hennes kartor används på rätt sätt.

Om författaren

Menno-Jan Kraak

Menno-Jan Kraak är professor i geovisuell analys och kartografi vid universitetet i Twente i Nederländerna, där han har undervisat sedan 1996. Han har en examen i kartografi från fakulteten för geografiska vetenskaper vid universitetet i Utrecht och disputerade i kartografi vid Delfts tekniska universitet. Kraak har skrivit mycket om kartografi och GIS. Hans bok Cartography: Visualization of Spatial Data, skriven tillsammans med Ferjan Ormeling, har översatts till fem språk. Han har också skrivit Mapping Time: Illustrated by Minard’s Map of Napoleon’s Russian Campaign of 1812, som publicerades av Esri Press 2014. Kraak är medlem i redaktionsråden för flera kartografiska tidskrifter, bland annat International Journal of Cartography. Han är tidigare ordförande för International Cartographic Association.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.