Debian vs Ubuntu

Ubuntu och Debian är två av de mest populära Linuxdistributionerna i historien. Bortsett från det är de mycket nära besläktade, vilket gör det svårt för nya Linuxanvändare att reda ut skillnaderna mellan de två.
Så, är Ubuntu samma sak som Debian? Även om många saker kan tyckas vara lika, eller till och med likadana, med dessa kraftfulla distributioner, finns det några betydande skillnader mellan dem.

Release Model: En av de mest uppenbara skillnaderna mellan Debian och Ubuntu är hur dessa två distributioner släpps. Debian har sin tierd modell baserad på stabilitet. Ubuntu däremot har regelbundna och LTS-utgåvor.
Debian har tre olika utgåvor; stable, testing och unstable. Debians stabila utgåva är vansinnigt stabil. Det finns få distributioner i samma liga när det gäller stenhård tillförlitlighet. Det finns dock en kompromiss. Programvaran i Debian Stable är vanligtvis ganska föråldrad. Faktum är att den vanligtvis är föråldrad när distributionen först levereras. Det är inget större problem för servrar, men det är hemskt för stationära datorer.
Debian Testing, å andra sidan, är mycket mer flytande. Debianprojektet arbetar aktivt med nästa stabila utgåva i testgrenen. Det betyder inte att testing på något sätt är instabilt. Att använda Debian Testing är faktiskt ungefär som att använda en vanlig rullande utgåva som OpenSUSE Tumbleweed.
Äntligen har Debian sin instabila Sid-utgåva. Den är uppkallad efter den elaka ungen i Toy Story-filmerna som förstör alla sina leksaker. Sid är den plats där Debian testar den absolut senaste programvaran. Även om du kan köra Sid är det vanligtvis ingen bra idé. Du kan dock använda Apt-inställningarna för att använda vissa paket från Sid, till exempel Firefox, för att få de senaste utgåvorna tidigt.
Ubuntu har en mycket mer traditionell modell. Det släpper en ny version ungefär var sjätte månad. Ungefär var femte version blir en långtidsstödsversion och får officiellt stöd i fem år. Ubuntus LTS-versioner är avsedda för servrar och arbetsstationer, medan de vanliga versionerna är mer inriktade på stationära datorer.

Söker Linuxsystemanalytiker !
UAF Geophysical Institute, söker en erfaren Linuxsystemanalytiker för att gå med i deras team av analytiker och ingenjörer inom forskning om cyberinfrastruktur. PLATS: Fairbanks, Alaska, USA
ANSÖK NU

Installatören i Debian och Ubuntu

Nästa stora särskiljande faktor mellan Debian och Ubuntu är deras installatörer. Egentligen är Ubuntus installationsprogram en del av det som gjorde Ubuntu… Ubuntu när det först startade som ett gäng användbarhetsförbättringar av Debian.

Ubuntu Bionic Installer

Unbunuts installationsprogram är numera strömlinjeformat. Canonical har fått ner installationsprocessen till en vetenskap, och som ett resultat är det en av de mest användarvänliga installationsupplevelserna som finns tillgängliga, även om man toppar proprietära alternativ.
Debians installationsprogram har gjort stora framsteg de senaste åren, men det är fortfarande något rörigare än Ubunuts. Till att börja med är Debians standardinstallationsprogram fortfarande baserat på nCurses, inte ett fullständigt grafiskt gränssnitt. Den ställer också många fler frågor till användaren om hur de vill att systemet ska konfigureras längs vägen. Det finns ett fullt grafiskt installationsprogram tillgängligt, men det följer i huvudsak samma process som nCurses-installationsprogrammet.
Samt sett ger Debians installationsprogram fler alternativ. Ubuntus är mycket mer användarvänligt.

Ubuntu och Debians medföljande programvara

Från början av utvecklingsprocessen är Ubuntus utgåvor forkade från Debians instabila gren. Som ett resultat av detta är många saker nästan likadana mellan de två, men deras policyer för mjukvara är mycket olika.
Ubuntus främsta intresse är användbarhet. De bryr sig inte så mycket om programvarulicenser. Så de inkluderar allting i standardförråden för att göra det så lättillgängligt för användaren som möjligt.

Debian Repositories With Non-Free

I motsats till detta intar Debian en strikt hållning till fri programvara. De ser proprietär programvara som ett slags sista utväg. Du kommer inte att hitta någon proprietär programvara i en standardinstallation av Debian. Projektet levererar allt i ett separat arkiv som du måste aktivera manuellt efter installationen.

Drivrutiner och firmware

Som du kan förvänta dig har Debian en del problem med drivrutiner och firmware. Debians kärna innehåller inga proprietära blobs. Det betyder att den saknar en hel del firmware som standard. Precis som med annan programvara måste du aktivera förrådet själv och installera det manuellt.
Ubuntu innehåller så mycket firmware som möjligt och försöker automatiskt installera och konfigurera dina drivrutiner åt dig. Ubuntu samarbetar också med hårdvarutillverkare för att certifiera hårdvara så att den fungerar med Ubuntu och för att testa drivrutiner.

Ubuntu PPA:er och Debian PPA:er

Samt enkelt uttryckt har Ubuntu PPA:er och inte Debian. PPAs är personliga paketarkiv, och de är ett sätt för utvecklare att enkelt vara värd för Ubuntus programvarurepositorier och göra dem tillgängliga.
I verkligheten är PPAs inte annorlunda än vanliga Debianförråd. Den verkliga skillnaden kommer när du lägger till en i ditt system. Istället för att manuellt behöva importera en GPG-nyckel och lägga till adressen till förvaret i en konfigurationsfil kan du köra ett enda linuxkommando för att lägga till en PPA. Det är mycket bekvämare.

Företagsstöd

Debian är en gemenskapsdistribution. Den styrs av en styrelse bestående av valda utvecklare. Den har sin egen interna struktur och sina egna lagar. Så gott som alla som arbetar med Debian är frivilliga.
Men Ubuntu är en produkt av ett företag, Canonical. Canonical utvecklar Ubuntu tillsammans med flera relaterade projekt, och de har full kontroll över det och alla beslut som fattas om Ubuntu.
Det finns en ganska betydande fördel med detta också. Canonical arbetar för Ubuntus räkning, gör avtal med hårdvarutillverkare om kompatibilitet och får till och med Ubuntu levererat på maskiner som tillverkas av Dell.
Canonical säljer också supportkontrakt för Ubuntu. Om du använder Ubuntu i en produktionsmiljö kan du vara säker på att Canonical har din rygg, i händelse av en katastrof.

Avslutande tankar

Här har du det! Ubuntu och Debian är mycket lika varandra, men de har också några stora skillnader. Ubuntu är mer inriktat på användarvänlighet och har en mer företagskänsla. Debian, å andra sidan, är mer inriktad på mjukvarufrihet och alternativ. Det är ett icke-vinstdrivande projekt och har också den typen av kultur runt omkring sig.