Det största fackförbundet för legitimerade sjuksköterskor i USA – National Nurses United – beskriver utbrändhet hos sjuksköterskor som ”fysisk, mental och emotionell utmattning”. Sjuksköterskors utbrändhet leder till missnöje i arbetet och påverkar patienternas resultat.
En undersökning som genomfördes 2012 visade att omkring en tredjedel av sjuksköterskorna rapporterade en emotionell utmattningsgrad (en beräkning som används för att mäta psykologisk trötthet) på 27 eller mer, vilket erkänns av sjukvårdspersonal som ”hög utbrändhet”. I en separat studie upplevde 49 procent av registrerade sjuksköterskor under 30 år betydande nivåer av utmattning.
Men varför är så många sjuksköterskor på bristningsgränsen? Och hur hanterar vårdgivare detta problem?
Vad orsakar sjuksköterskors utbrändhet?
Flera organisatoriska faktorer påverkar sjuksköterskors utbrändhet, bland annat hur lång tid de tillbringar på jobbet. I en studie rapporterade legitimerade sjuksköterskor i Michigan som arbetade 12-timmarsdagar högre stressnivåer än legitimerade sjuksköterskor som arbetade åtta timmars skift.
När en sjuksköterskas roll ständigt utökas från sängen till väntrummet till styrelserummet kan stressen och den hektiska verksamheten i yrket lika mycket eskalera. Sjuksköterskor befinner sig i frontlinjen när det gäller direkt medicinsk vård, medicinsk utbildning för andra, försvar av patienternas behov och tröstande av patienter och deras familjer. Tillsammans kan dessa ansvarsområden lätt leda till utbrändhet hos sjuksköterskor.
En viktig faktor för att upprätthålla en högkvalitativ och mångfacetterad vård är att bli bekant med patienter och deras familjer. Att ta sig tid för känslomässigt påfrestande samtal med patienter och familjer lägger till en fysiologisk åkomma till en sjuksköterskas redan kaotiska skift. För att behålla patientvården som prioritet är det dock nödvändigt för sjuksköterskor att investera i varje patients välbefinnande. Tyvärr kan denna typ av uppmärksam vård göra att sjuksköterskans eget välbefinnande står på spel.
Stressorer skiljer sig också åt beroende på plats. I en studie som genomfördes i Iran angav 48 procent av sjuksköterskorna att ta itu med olika roller som den största orsaken till stress på arbetsplatsen, följt av rolldualitet och arbetsmiljö. I en indisk studie uppgav 78 procent av sjuksköterskorna att det orsakade betydande stress att inte bli klara med sitt arbete i tid, följt av ryggsmärtor på grund av att stå länge och personalbrist.
I USA är den främsta orsaken till stress bland sjuksköterskor teamarbete – påfrestningar som är förknippade med att arbeta tillsammans i en grupp, till exempel dålig kommunikation, konflikter och spänningar. Detta följdes av stressfaktorer kopplade till arbetsförhållanden, som arbetsgivarens krav och arbetstillfredsställelse. Dessutom håller sjuksköterskebristen på att bli en epidemi som förutspås bli ännu värre fram till 2025.
Förutom dessa vanliga stressfaktorer kan sjuksköterskor drabbas av utbrändhet på grund av deras inneboende önskan att sätta andra före sig själva. Många sjuksköterskor känner att det är deras kallelse att ta hand om andra först, vilket parallellt med yrket innebär osjälviskhet. Tyvärr är det lättare för sjuksköterskor att bli utbrända när de i första hand motiveras av sin önskan att hjälpa andra, i motsats till att njuta av själva arbetet. Forskare fann att sjuksköterskor som drevs av den livsstil som yrket gav och möjligheten att interagera med patienter är mer nöjda med sin arbetsgivare och mindre benägna att lämna sitt jobb.
Farorna med utbrändhet hos sjuksköterskor
Oavsett orsaken har utbrändhet hos sjuksköterskor långtgående konsekvenser. Bevis från American Nurses Association tyder på att stress från långa arbetsdagar, roterande skift och sällsynta raster fördröjer reaktionstiderna, minskar motivationen och ökar antalet fel – allt detta kan påverka patientvården. Sjuksköterskors utbrändhet kan till och med öka antalet infektioner hos patienterna. På ett sjukhus i Pennsylvania visade forskare till exempel ett samband mellan sjuksköterskors trötthet på grund av ökad arbetsbelastning och urinvägs- och kirurgiska problem hos patienter.
Sjuksköterskors utbrändhet påverkar också patienternas tillfredsställelse. I en nyligen genomförd studie fann man en positiv korrelation mellan patienternas lycka och sjuksköterskor som upplevde adekvat administrativt stöd och hade goda relationer med läkare och övrig personal. Det var också mindre sannolikt att dessa sjuksköterskor rapporterade utbrändhet.
Nyligen visade en studie gjord av Mercer, en global konsult för bemanning av hälso- och sjukvårdspersonal, att i takt med att USA:s befolkning fortsätter att åldras kommer 2,3 miljoner nya hälso- och sjukvårdspersonal att behöva anställas fram till 2025 för att tillgodose efterfrågan. Den mest knappa tjänsten inom hälso- och sjukvården? Hälsovårdsbiträden och sjuksköterskor i hemmet. Mercer räknar med att det fram till 2025 kommer att saknas 446 300 hemsjukvårdsbiträden och 125 000 sjuksköterskeassistenter och sjuksköterskor. Om sjuksköterskors utbrändhet och välbefinnande fortsätter att förbises kommer dessa beräknade uppskattningar att bli verklighet.
Mercers seniorkonsult Jason Narlock förklarar: ”Få andra branscher tävlar mot klockan för att hitta en framtidsberedd arbetskraft som dagens administratörer inom hälso- och sjukvården”. En kombination av sjuksköterskor som snabbt går i pension och ett dystert antal nyutexaminerade sjuksköterskor bidrar till den växande bristen.
”När det finns färre sjuksköterskor tillgängliga för att hantera en större mängd patienter påverkar det patientresultaten negativt på grund av utbrändhet hos sjuksköterskor”, fortsätter Narlock. ”Patienterna är mer benägna att återinläggas efter 30 dagar efter att de först har setts. De kan också löpa större risk att drabbas av en sjukhusförvärvad infektion.”
Hur man mäter välbefinnande
Många organisationer investerar i metoder som mäter sjuksköterskans välbefinnande. Vårdgivare genomför till exempel regelbundna undersökningar som övervakar personalens välbefinnande. Dessa anonyma frågeformulär bedömer positiv psykisk hälsa och stressnivåer, vilket ger forskarna exakta insikter i sjuksköterskornas psyke. Andra sätt att följa upp sjuksköterskornas välbefinnande är fokusgrupper och regelbundna utvärderingar. Sjuksköterskor kan dock vara ovilliga att diskutera arbetets påfrestningar med en högre tjänsteman.
Arbetsrelaterade stressfaktorer är vanliga i en medicinsk miljö och sträcker sig från personalbrist till oregelbundna raster. Nu mäter vårdgivare sjuksköterskornas välbefinnande för att kunna ta itu med de faktorer som påverkar patientvården. Det finns olika verktyg som underlättar denna process.
The Well-Being Index, som utvecklats av Mayo Clinic, är ett självbedömningsverktyg online som gör det möjligt för sjuksköterskor att dela med sig av sina arbetsupplevelser via en säker och anonym plattform. Ta reda på hur du kan införliva det här effektiva verktyget i din vårdinrättning.
Se hur Well-Being Index fungerar genom att kolla in vår GRATIS demo nedan.