Curcuminintag hos hemodialyspatienter | Nefrología

Naturprodukter har länge använts i olika kulturers traditionella mediciner. Många aktiva substanser som används i dagens farmakopéer härstammar från forskning inom detta område. De används i stor utsträckning, även om deras användning är en källa till kontroverser. En betydande andel av dessa produkter är normalt kontraindicerade för dialyspatienter på grund av deras möjliga skadliga effekter.

Vi presenterar fallet med en 63-årig kvinna från New Delhi, Indien, med kronisk njursjukdom av okänd orsak som sedan mars 2015 genomgår ett kroniskt hemodialysprogram via en central venkateter (CVC). Hon genomgick en radiocefalisk vänster arteriovenös fistel (RC lAVF) i september 2015. Efter en mognadsperiod påbörjades lAVF-punktioner, med hematom som utvecklades vid punktionsställena och en förlängning av hemostastiden med mer än 2 timmar, med blödning i hemmet och behov av remiss till akutmottagningen vid flera tillfällen, dialysparametrarna justerades för att använda en teknik utan heparin, trombocythämmande behandling avbröts och heparinförsegling av CVC:n minimerades. De ökade hemostastiderna kvarstod dock, och det förekom även spontana blödningsepisoder på grund av lAVF i hennes hem. Ett fistolugram utfördes med normala resultat. I laboratorietesterna observerades en förändrad protrombintid (PT) på 63s och en aktiverad partiell tromboplastintid (aPTT)>140s. Ingen underliggande leversjukdom påvisades och patienten tog inga orala antikoagulantia. Mot bakgrund av detta fynd förhördes patienten på nytt. Hon uppgav att hon dagligen tog gurkmejainfusioner i mängder på 3-5 g. Vi beslutade att avbryta dessa infusioner efter att ha granskat litteraturen som nämner en möjlig antikoagulerande effekt samt förstärkning av effekterna av trombocythämmande behandling. Efter två veckor utan lAVF och efter att ha avstått från gurkmejainfusionerna uppvisades normala koagulationstider och lAVF-punktionerna påbörjades igen utan att några nya blödningsincidenser presenterats fram till nu.

Turkmeja (Curcuma longa) är infödd i sydvästra Indien. Det är en örtartad flerårig växt från familjen Zingiberaceae. De viktigaste kemiska komponenterna i gurkmeja är en grupp föreningar som kallas curcuminoider (kurkumin eller diferuloylmetan, demetoxikurkumin och bisdemetoxikurkumin).1 Den innehåller också flyktiga oljor som t.ex. turmeron, atlanton och zingiberene samt sockerarter, proteiner och hartser. Det är kurkumin som ger den gula färgen. Gurkmeja används rutinmässigt som krydda, särskilt i det indiska köket, och som färgämne i livsmedel. Gurkmeja används numera också som textilfärgningsmedel och används för att färga ull, bomull, silke, läder, vaxer, fläckar etc.2 Ett brett spektrum av biologiska och farmakologiska aktiviteter hos gurkmeja har undersökts. Dessa inkluderar antioxidativa, antiinflammatoriska, antivirala, antimykotiska, hepatoprotektiva, cancerbekämpande, antimikrobiella, kardiovaskulära, gastrointestinala, nefroprotektiva, antikoagulerande och antidiabetiska effekter.2 Kurkumin kan binda till tungmetaller som kadmium och bly och minska deras toxicitet. Den fungerar också som en hämmare av cyklooxygenas, 5-lipoxygenas och glutation S-transferas, vilket omvandlar den till en antioxidant, liksom vitamin C, E och betakaroten.2 Gurkmejans antiinflammatoriska verkan beror troligen på en minskad histaminproduktion och även på att den ökar och förlänger kortisolets verkan. Gurkmeja verkar genom att stimulera gallproduktionen, vilket förbättrar fettmetabolismen.2 Farmakokinetiska studier på djur3 har visat att 40-85 % av det orala kurkuminet passerar genom mag-tarmkanalen utan förändringar, medan resten absorberas av tarmslemhinnan och levern. På grund av den låga absorptionsgraden kombineras curcumin ofta med andra föreningar för att öka absorptionen och förstärka den antiinflammatoriska effekten. Det har en snabb hepatisk eliminering efter intravenös infusion och är en förening som snabbt metaboliseras.2 Kurkuminets antikoagulerande effekter analyserades i en in vitro/in vivo-studie. Det visades att gurkmeja hämmade verkan av trombin, faktor Xa och ökade aPTT och PT.4

I det fall som vi presenterar tycks intag av stora mängder gurkmeja, utan någon annan påverkansfaktor, vara relaterat till en ökning av PT och aPTT, som vändes efter att intaget upphörde, och de förändrade parametrarna normaliserades.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.