Bygg goda relationer

Prata med föräldrar om depression

Dana har känt sig nedstämd ett tag nu. Hon är uttråkad i skolan. Hennes betyg blir allt sämre, men hon kan inte hitta energin att göra det som krävs för att få upp dem. Hon har bråkat mycket med sin mamma på sistone – och kommer inte heller så bra överens med sina vänner.

Dana tror att hennes problem kan vara tecken på depression. Hur berättar hon det för sin mamma?

Vad händer om du tror att du är deprimerad?

Depression är komplicerat. Det finns många olika tecken på att någon kan vara deprimerad. För vissa människor är känslor av depression milda och varar inte länge. För andra kan depressionen vara mer intensiv och pågå i flera månader eller längre.

Om du känner dig deprimerad, ensam eller har problem som du inte kan lösa måste du söka hjälp och stöd. Om du kan är det bäst att vända dig till en förälder.

Förberedelser för att prata med föräldrar

För att prata med föräldrar om depression krävs det mod och vilja att öppna upp. Det kan kännas obekvämt att dela personliga känslor med föräldrarna på ett sätt som du inte har gjort sedan du var yngre – eller kanske inte alls. Det kan också vara svårt att dela med sig när man själv inte riktigt vet vad som händer.

Låt dock inget av detta stoppa dig. Ibland kan föräldrarna erbjuda en ny vinkel som hjälper dig att reda ut saker och ting. Att bara prata om det kan hjälpa dig att se saker och ting tydligare för dig själv.

En annan oro är hur en förälder kan reagera. Kommer mamma att bli arg? Kommer pappa att bli besviken? Det är naturligt att oroa sig, men oftast är föräldrarna stödjande och förstående om du uttrycker dig eftertänksamt och lugnt.

Om du är som de flesta människor önskar du förmodligen att din förälder skulle börja samtalet. Ibland frågar en förälder vad som är fel. Oftast är det dock upp till dig.

Starta samtalet

Finn en tid då du kan närma dig din mamma eller pappa på ett lugnt sätt. Du kanske vill inleda samtalet genom att fråga: ”Får jag prata med dig? Jag tror att jag kanske är deprimerad.”

Och du kan säga: ”Jag har känt mig deprimerad och dålig på saker och ting. Jag har tänkt att jag kanske behöver prata med någon.”

Om du inte kan förmå dig att inleda ett samtal personligen kan du skriva en lapp till din förälder om att du behöver prata.

Om du inte kan få igång samtalet av sig själv. Om du till exempel känner dig upprörd – även om du gråter eller är överväldigad – kanske du bara slänger ut dina känslor. Detta kan vara den perfekta inledningen på det samtal du behöver ha.

Om du är riktigt upprörd måste du lugna dig själv (åtminstone lite) för att samtalet ska vara värt det. På så sätt kan en förälder höra vad du tänker och ta dig på allvar – och inte bara gå därifrån och tänka ”Åh, han är väl bara upprörd” och anta att det går över.

Vad händer om jag har bråkat med mina föräldrar eller hamnat i trubbel?

Om det har funnits mycket bristande respekt mellan dig och din förälder – om ni bråkar mycket eller inte pratar med varandra – kan det verka svårare att nå ut för att få hjälp. Börja med att välja en tid för att prata när ni inte bråkar.

Om det behövs kan du börja med att be om ursäkt, till exempel ”Förlåt att jag har varit så oförskämd mot dig på sistone” eller ”Förlåt att jag har ställt till det så mycket på sistone”. Säg sedan: ”Jag behöver prata” eller ”Jag behöver din hjälp – jag tror att jag kan vara deprimerad”. Chansen är stor att mamma eller pappa blir imponerad av din mognad.

Vad händer härnäst?

När du väl fått igång samtalet kommer din förälder förmodligen att be dig att berätta mer om vad du går igenom. Den här delen kan vara förvånansvärt lätt. Nu när samtalet har börjat kan det kännas som en lättnad att hälla ut ditt hjärta.

Och den här delen kan vara svår. Du kanske inte vet hur du ska sätta ord på dina känslor. Försök att komma längre än att bara säga ”jag vet inte”. Om du verkligen inte kan förklara saker och ting kan du försöka med ”Jag vill göra detta, men jag hittar bara inte orden just nu”. Fundera mer på saken, men se till att prata om den igen senare. Din mamma eller pappa kommer att bli orolig och kanske frågar hur du mår. De är inte tjatande. De bryr sig bara om dig.

Ibland kan det vara svårt för både föräldrar och tonåringar att prata om depression. Det kan ta flera samtal, eller så kanske du känner dig bättre direkt. Varje situation är annorlunda.

Om ett specifikt problem gör dig deprimerad kan en förälder kanske hjälpa dig att komma på något att göra åt det. Eller så kanske mamma eller pappa lyssnar på dina idéer om vad du ska göra och ger dig en bekräftelse på att du är på rätt väg. Det kan vara lugnande. Oavsett om ni kommer på lösningar direkt eller inte är det bättre att dela med sig av ett problem än att hålla det för sig själv.

Hur blir det om jag behöver prata med en terapeut?

Om depressionen är stark eller varar kan du behöva prata med en terapeut – även efter att du har haft bra samtal med dina föräldrar. Låt din mamma eller pappa veta om du fortsätter att känna dig deprimerad eller om du har problem med motivation, koncentration eller humör. Din mamma eller pappa kan boka en tid åt dig och stötta dig medan du arbetar med en terapeut.

Om din förälder inte är säker på att du behöver träffa en terapeut men du känner att du behöver det, förklara varför (återigen är det bäst att göra detta när du känner dig lugn så att du kan få fram dina idéer väl). Det går att kringgå frågor som hur man hittar en terapeut eller vad det kostar. Din läkare, religiösa ledare eller skolkurator kan hjälpa din förälder att hitta lokala och prisvärda terapeuter.

Vad händer om det inte fungerar att prata med föräldrarna?

Även om du oroar dig för att en förälder inte kommer att vilja eller kunna hjälpa dig är det ändå värt ett försök. Människor blir ofta förvånade över hur mycket deras föräldrar ställer sig på deras sida när de ber om hjälp, även om föräldrarna har mycket att göra själva.

Ibland har föräldrarna för många egna problem eller andra problem på gång. Om du sträcker ut en hand för att prata och det visar sig att din mamma eller pappa inte kan hjälpa dig, gå till en annan vuxen (t.ex. en lärare, rådgivare, tränare eller släkting). Ge inte upp förrän du hittar någon som kan hjälpa dig. Det är så viktigt.

Vad kan föräldrarna göra i övrigt?

Oavsett om du träffar en terapeut eller inte finns det sätt på vilka föräldrarna kan hjälpa till när du lider av depression. De kan till exempel:

• tillbringa avkopplande, positiv tid med dig
• kommunicera med vänlighet och gå med på att förbjuda sårande kritik, argument, hot och nedvärdering
• påminna dig om att de älskar dig och tror på dig
• visa tillgivenhet
• kommentera dina positiva handlingar och egenskaper
• rätta dig (vänligt, men allvarligt) när du gör fel
• hjälpa dig med läxor eller projekt om du har problem eller ge dig en handledare
• se det goda i dig och fortsätta att förvänta dig goda saker från dig
• håller dig ansvarig (vänligt men allvarligt) för ditt ansvar hemma och i skolan
• pratar om problem med dig
• säkerställer att du får rätt motion, näring och sömn (det är inte att gnälla – det är kärlek!)

Du kanske måste be din mamma eller pappa att göra dessa saker åt dig. Du kan visa dem den här listan eller komma med egna idéer. Du vet bäst vad som skulle kännas mest hjälpsamt för dig.

Prata med din mamma eller pappa om saker som ni båda ska göra för att lindra din depression. Gör en lista över vad ni planerar att göra. Se till att din plan inkluderar hur du ska få motion, sömn och vila, hälsosam mat, tid utomhus under dagen, positiv tid med nära och kära och avkopplande trevliga aktiviteter. De är alla viktiga för att bekämpa depressionen.

Se på din lista varje dag för att hjälpa dig att komma ihåg att göra det som står i din plan – och för att påminna dig själv om att du kan ta dig igenom detta. Bortom depressionen finns det en ljusare framtid.

Reviewed by: D’Arcy Lyness, PhD
Datum: Recenserad: Granskad i mars 2012