Bukspottkörtelcancer eller cancer i bukspottkörteln är en av de farligaste cancerformerna.
Diabetes anges som en riskfaktor och även som en potentiell konsekvens av bukspottkörtelcancer.
Berömda personer som har fått diagnosen bukspottkörtelcancer är bland annat Steve Jobs, medgrundare av Apple Inc.
Vad är bukspottkörtelcancer?
Bukspottkörteln är ett organ som sitter nära bakom magen och spelar en viktig roll i matsmältningen samt för att hålla våra blodsockernivåer på säkra nivåer.
Bukspottkörtelcancer är när celler börjar produceras i bukspottkörteln på ett okontrollerat sätt av kroppen. Detta kan leda till ett antal hälsorisker som i vissa fall kan inkludera diabetes.
Hur vanligt är bukspottkörtelcancer?
Cancerforskningen rapporterar att bukspottkörtelcancer står för cirka 3 % av alla cancerfall. År 2010 fick cirka 8 500 personer i Storbritannien diagnosen bukspottkörtelcancer.
Överlevnadssiffrorna för bukspottkörtelcancer är låga. Under 2005-2009 överlevde endast 4 % av de personer som diagnostiserades med bukspottkörtelcancer i 5 år eller mer.
Bukspottkörtelcancer är relativt sällsynt hos yngre personer.
Diabetes och bukspottkörtelcancer
Typ 2-diabetes och bukspottkörtelcancer har visat sig vara kopplade till varandra, men forskarna har haft svårt att ta reda på vilken som kan ha störst påverkan på den andra.
Högre än normala nivåer av cirkulerande insulin och ökat tryck på bukspottkörteln att producera insulin har föreslagits som möjliga orsaker till att diabetes leder till en högre risk för bukspottkörtelcancer.
Om man ser på den andra sidan av myntet kan bukspottkörtelcancer leda till insulinresistens genom att öka mängden insulin som produceras av bukspottkörteln och bukspottkörtelcancer kan också leda till en förlust av insulinproducerande kapacitet. Båda dessa situationer kan därför leda till ökad risk för diabetes.
Om bukspottkörteln måste avlägsnas (pankreatektomi) som en del av cancerbehandlingen leder detta också till diabetes.
Studier av frekvenserna av bukspottkörtelcancer hos personer med typ 1-diabetes har gett motstridiga resultat där vissa studier visar på ökad risk och andra inte på någon ökad risk. En möjlig orsak till de blandade resultaten är att vissa studier har varit otydliga när det gäller definitionen och urvalskriterierna för personer med typ 1-diabetes.
Symtom
Symtom på bukspottkörtelcancer kan omfatta ett eller flera av följande:
- Smärta i övre delen av buken eller ryggen
- Oförklarlig viktminskning
- Gulsot
- Höga blodsockernivåer (hyperglykemi).
- Uttalad trötthet
- Illamående och kräkningar
- Feber
- Förändrade tarmvanor
Som med många typer av cancer, tenderar symtomen att uppträda efter att cancern har utvecklats betydligt. Bukspottkörtelcancer är en av de svårare cancerformerna att diagnostisera tidigt.
Ibland kan det bara finnas ett symptom närvarande.
Orsaker och riskfaktorer
Följande anges av Cancer Research UK som riskfaktorer för bukspottkörtelcancer:
- Ålder – att vara över 65 år
- Rökning
- Diabetes
- Bukspottkörtelinflammation
- Att ha haft tidigare cancer
- Familjehistoria av bukspottkörtelcancer
- Övervikt
- Stark alkoholkonsumtion
Bukspottkörtelcancer har större sannolikhet att diagnosticeras hos äldre personer. Ungefär 75 % av diagnoserna sker hos personer över 65 år.
Rökning anses vara den största riskfaktorn. Studier tyder på att före detta rökare löper 1,5 gånger högre risk att drabbas av bukspottkörtelcancer och att personer som röker mer än 25 cigaretter per dag löper 3 gånger högre risk att drabbas av bukspottkörtelcancer.
Diagnos
Om du har några av tecknen på bukspottkörtelcancer kan din husläkare försöka diagnostisera bukspottkörtelcancer genom ett antal metoder, bland annat:
- Visuell bedömning
- Urinprov
- Blodprov
- Röntgen av bröstkorgen
- Ultraljudsundersökning
- Datortomografi (datortomografi)
- MRT-undersökning (magnetresonansundersökning)
Vid en visuell bedömning kontrolleras bland annat ögonen och huden för att se om de uppvisar tecken på gulsot och buken för att se om den är svullen.
Ett urinprov kan användas för att kontrollera om överskottsgalla utsöndras.
Behandling
Behandlingsalternativen kan omfatta:
- Kirurgi (pankreatektomi)
- Kemoterapi
- Strålbehandling
- Understödjande vård – behandling av symtomen
Kirurgi är det mest effektiva stadiet om cancern diagnostiseras tillräckligt tidigt. Ingreppet, som kallas pankreatektomi, kan innebära att man tar bort antingen hela bukspottkörteln eller en del av den och utgör i allmänhet den enda chansen att helt bota bukspottkörtelcancer. Ungefär 15-20 procent av patienterna är lämpliga för att genomgå en pankreatektomi.
Kemoterapi innebär att man tar starka läkemedel mot cancer för att krympa eller begränsa cancerns tillväxt. Vid strålbehandling riktas högenergistrålar mot cancern för att hjälpa till att krympa och kontrollera cancern. Kemoterapi och strålbehandling brukar användas om kirurgi inte är ett alternativ.
Om cancern diagnostiseras efter att den har kommit långt kan det hända att behandling för att kontrollera cancern på ett adekvat sätt inte är möjlig och i stället kan stödjande vård ges.
Understödjande vård innebär att man behandlar symptomen på bukspottkörtelcancer, vilket kan omfatta behandling av smärta, gulsot, trötthet och förebyggande av blodproppar.
Understödjande vård kan användas tillsammans med behandlingar som kemoterapi och strålbehandling.