Fibrer är bra för hälsan – så mycket vet vi. Men i årtionden har forskare letat efter svaret på en mycket enkel fråga: hur lyckas kostfiber gynna kroppen?
Svaret visar sig vara ganska komplicerat. För närvarande tror forskarna att tarmmikrobiota spelar en central roll för hur fibrer gynnar hälsan – och det är främst tack vare deras mängd molekylära budbärare, så kallade kortkedjiga fettsyror (SCFAs).
SCFAs är molekyler som produceras av bakterier när de fermenterar kostkomponenter (främst fibrer: osmältbara kolhydrater) inne i tjocktarmen. En del av dessa molekyler stannar nära hemmet i tarmen, men andra reser långt i hela kroppen och deltar i komplexa interaktioner som ger olika effekter på hälsan och som är föremål för aktiva vetenskapliga studier.
SCFA:er (särskilt butyrat) har antiinflammatoriska effekter och kan spela en roll för att skydda kroppen mot kolorektalcancer.
För det första har SCFA:er effekter i mag-tarmkanalen (GI-kanalen) som påverkar tarmhälsan. Faktum är att deras främsta existensberättigande är att fungera som energikälla för cellerna i tjocktarmen. De bidrar till att stärka det skyddande slemskiktet i tarmen och har också förmågan att påverka gener som styr cellproliferation och cellcykel (där celler förbereder sig för att dela sig och duplicera sitt DNA). Inte nog med det, SCFAs undersöks för sitt uppenbara inflytande på tarmmotiliteten – muskelkontraktionen som ansvarar för att driva tarminnehållet genom mag-tarmkanalen under matsmältningsprocessen – både hos människor och i djurmodeller.
SCFAs har också en effekt på hur energi metaboliseras i kroppen, och därmed en möjlig skyddseffekt mot metabola sjukdomar och fetma. Bevisen för detta är dock något motsägelsefulla. Studier visar att SCFA verkar minska kolesterol- och glukosnivåerna – vilket i slutändan skulle skydda mot fetma – men samtidigt utgör de en källa till kalorier i tarmen som kan bidra till fetma. Det behövs fler studier om denna koppling.
En annan känd påverkan av SCFAs är på immunsystemet. Forskning visar att SCFAS (särskilt SCFA butyrat) har antiinflammatoriska effekter och verkar spela en roll för att sätta igång differentieringen (det vill säga specialiseringen) av immunceller som hjälper till att ”bevara freden”, så kallade regulatoriska T-celler. Och som om det inte vore nog kan SCFAs spela en roll i skyddet mot kolorektalcancer, genom att gynnsamt förändra tarmmiljön eller kanske genom att modulera immunsystemet på ett sätt som minskar cancerrisken.
I det här skedet råder det ingen tvekan om att SCFAs är viktiga molekyler – ett av de viktigaste sätten som tarmmikrobiotan och kosten samverkar på för att bidra till bättre hälsa. Eftersom produktionen av SCFAs av bakterier i kroppen påverkas av födointaget tror många forskare att de är en viktig länk mellan kost, tarmmikrobiom och hälsa.
Få en snabb översikt över SCFAs i vår infografik här.
Om du vill gå djupare in i vetenskapen om detta ämne, är du välkommen att kolla in vårt nya ”best of”-dokument om tarmmikrobiotan & kortkedjiga fettsyror.