Enligt ekologen R.N Chapman (1928) kan den biotiska potentialen delas upp i reproduktions- och överlevnadspotential. Överlevnadspotentialen kunde i sin tur delas upp i närings- och skyddspotential.
Reproduktionspotentialen (potential natality) är den övre gränsen för den biotiska potentialen i frånvaro av dödlighet. Överlevnadspotentialen är den reciproka delen av dödligheten. Eftersom reproduktionspotentialen inte tar hänsyn till hur många könsceller som överlever är överlevnadspotentialen en nödvändig komponent i den biotiska potentialen. I frånvaro av dödlighet är biotisk potential = reproduktionspotential.
Chapman identifierade också två ytterligare komponenter av närings- och skyddspotential som delar av överlevnadspotentialen. Näringspotentialen är förmågan att skaffa och använda föda för tillväxt och energi. Skyddspotentialen beskrivs av organismens förmåga att skydda sig mot miljöns dynamiska krafter för att försäkra sig om framgångsrik reproduktion och avkomma.
Fullt uttryck för en organisms biotiska potential begränsas av miljöresistens, varje tillstånd som hämmar populationens ökning i antal. Den uppnås i allmänhet endast när miljöförhållandena är mycket gynnsamma. En art som når sin biotiska potential skulle uppvisa en exponentiell befolkningstillväxt och sägas ha en hög fertilitet, det vill säga hur många avkommor som produceras per mor.