Ett automatiserat biometriskt identifieringssystem, eller ABIS, används för storskalig biometrisk identifiering och deduplicering. Ett ABIS är en typ av biometriskt söksystem som utför en jämförelse mellan ett prov och flera prov i en databas som innehåller många biometriska mallar. Denna process kallas biometrisk identifiering. Den gör det möjligt att matcha ett levande prov mot många befintliga biometriska mallar för att hitta ett register över en viss individ och verifiera hans eller hennes identitet.
Biometrisk identifiering är inte samma sak som den en-till-en-verifiering – en biometrisk mall, ett användarprov – som används i autentiseringsmodeller. Biometrisk identifiering svarar på frågan ”Vem är du?”. Biometrisk verifiering svarar på frågan ”Är du verkligen du?”.
Ett exempel på biometrisk identifiering är att söka i en biometrisk databas med hjälp av ett nytaget rånarbild under en polishämtning för att se om den personen redan är registrerad. Ett exempel på biometrisk verifiering är att använda ansiktsigenkänning för att låsa upp en smartphone.
Hur ABIS fungerar
En ABIS jämför biometriska kännetecken, t.ex. ett fingeravtryck, ett ansikte eller en iris som tillhör en individ, med existerande prover, även kallade biometriska mallar, i en biometrisk databas.
Varje persons fingeravtryck, ansikte och iris har unika egenskaper. Detta gör det möjligt att koppla biometriska identifierare till en enskild person. Vid en biometrisk sökning används algoritmer som jämför de fysiska egenskaperna i ett provprov med egenskaperna i befintliga mallar.
Provprovet som används i sökningen kan samlas in med en persons vetskap genom en fingeravtrycksscanning, ett fotografi eller ett mugshot, eller en irisskanning i samband med en arresteringsbokning eller som en del av en frivillig inskrivningsprocess. Alternativt kan det samlas in som ett latent prov i en kriminalteknisk undersökning.
Biometriska mallar i ett galleri är de prov som samlas in i samband med bokningar av brottsbekämpande myndigheter eller som registreras som en del av en civil registreringsprocess. Tekniskt sett kan en biometrisk mall också skapas för en okänd individ – till exempel vid brottsutredningar där utredare lyfter ett fingeravtryck från en brottsplats. Genom att skapa en ny mall för det latenta fingeravtrycket blir det möjligt att matcha fingeravtryck från olika brottsplatser och framtida registreringar. Biometriska sökningar med hjälp av latenta avtryck kan användas för att placera samma person på två olika brottsplatser, även om den personens identitet är okänd.
Historia om ABIS
Det tidigaste exemplet på ett ABIS är ”Automated Fingerprint Identification System” (AFIS). FBI skapade AFIS på 1980-talet. ”AFIS” – och ”ABIS” – används nu som mer allmänna beskrivningar snarare än som ett enskilt system. Ett ABIS har samma funktion som ett AFIS men kan söka med hjälp av flera olika typer av biometri. Modaliteterna sträcker sig utöver fingeravtryck till ansikte och iris.
AFIS blev IAFIS (Integrated Automated Fingerprint Identification System) 1999 när systemet aktiverades med möjlighet att sökas av organisationer utanför FBI. Ungefär 18 000 lokala, statliga, stammar, federala och internationella partner har nu tillgång till IAFIS.
2004 införde försvarsdepartementet det första ABIS för att spåra och identifiera hot mot den nationella säkerheten. År 2005 hade DoD gjort IAFIS och ABIS kompatibla för att konsolidera och förenkla biometriska sökningar från en till flera.
Avdelningen utvecklade ABIS-tekniken ursprungligen för brottsbekämpande tillämpningar, men användningsområdena har utvidgats betydligt bortom brottsbekämpningen och till och med bortom den offentliga sektorn.
Användningsområden inom den offentliga sektorn
I dag finns det två primära typer av ABIS som används inom den offentliga sektorn:
Criminal ABIS
Den viktigaste särskiljande egenskapen hos ett ABIS för brottsbekämpning är dess förmåga att bearbeta och analysera latenta fingeravtryck (de som lämnas kvar på brottsplatsen) och jämföra dem med en befintlig databas med fingeravtrycksprover. Numera kan även videoövervakning samlas in för att jämföras med befintliga prov på ansiktsbilder, t.ex. ”mug shots”. Brottsbekämpande myndigheter registrerar biometriska uppgifter från misstänkta brottslingar som en del av bokningsförfarandet. Vid en utredning kan de använda program för undersökande arbetsstationer för att förbereda biometrisk information för sökning och för att hjälpa till att tolka och förfina resultaten.
Civil ABIS
Ett civilt ABIS används inte för brottsutredningar, och därför ingår inte möjligheten att lämna in latenta fingeravtryck eller videoövervakningsfilmer för sökning. Användningsområden för civilt ABIS omfattar i allmänhet frivillig inlämning av biometriska uppgifter som en del av en registreringsprocess. Gränshantering är ett exempel. Dessa biometriska uppgifter kan också lämnas in för sökning i system för brottsbekämpning. Ett civilt ABIS kan till exempel användas för att se till att en viseringssökande inte finns med i en kriminaldatabas. Civil ABIS är också användbart som en identitetsskyddande åtgärd för att förebygga bidragsbedrägerier. Det förhindrar särskilt att en person med en befintlig identitet skapar ett falskt alias genom att samla in ett fingeravtrycksprov eller utföra en ansiktsskanning vid registreringstillfället.
Under de senaste årtiondena har statliga myndigheter i USA och utomlands intensifierat sina ansträngningar för att skapa driftskompatibilitet mellan straffrättsliga och civilrättsliga biometriska söksystem. Det amerikanska Department of Homeland Security förvaltar till exempel ett civilt ABIS som kallas IDENT och som används för invandring. Efter den 11 september samarbetade DHS med justitiedepartementet för att möjliggöra datadelning mellan IAFIS och IDENT. Detta innebär att en biometrisk sökning nu kan flagga en person som är registrerad i IAFIS.
Användningsfall inom den privata sektorn
Några exempel på användningsfall för ABIS inom den privata sektorn är:
Hälsovård
I vissa länder används ABIS för att fastställa en patients identitet innan vård ges. Världshälsoorganisationen (WHO) har föreslagit att införandet av biometrisk teknik kan förbättra patientverifieringen över hela världen, särskilt i utvecklingsländer där det är mindre troligt att patienterna bär med sig en form av civil legitimation.
Enterprise
ABIS kan också användas av företag när de utför identitetskontroller som en del av onboardingprocessen för nya kunder eller anställda. Biometri kan användas för att definitivt avgöra om en sökande redan är registrerad i systemet, kanske med annan biografisk information. Den sökandes biometri kan också användas för sökning mot en kriminaldatabas.
Aware-produkter för ABIS
- AwareABIS: Automatiserat biometriskt identifieringssystem.
- WorkbenchSuite: Valfria tilläggsprogram för kriminalteknisk analys till AwareABIS.
Klicka här för att läsa mer om Vares portfölj av biometriska produkter och tjänster.