Syfte: Förändringar i mikrobiota (dysbios) har föreslagits öka risken för flera psykiatriska tillstånd genom neurologiska, metaboliska och immunologiska vägar. Vårt syfte var att bedöma om exponering för specifika antibiotikagrupper ökar risken för depression, ångest eller psykos.
Metod: Vi genomförde 3 nested fall-kontrollstudier under åren 1995-2013 med hjälp av en stor befolkningsbaserad medicinsk registerdatabas från Storbritannien. Studien omfattade 202 974 patienter med depression, 14 570 med ångest och 2 690 med psykos samt 803 961, 57 862 respektive 10 644 matchade kontroller. Fall definierades som individer i åldern 15-65 år med någon medicinsk Read-kod för depression, ångest eller psykos. Försökspersoner med diagnosspecifika psykotropa recept > 90 dagar före indexdatum exkluderades. För varje fall valdes 4 kontroller ut med hjälp av incidensdensitetsprovtagning, med matchning på ålder, kön, praktikplats, kalendertid och längd av uppföljning före indexdatum. Den primära exponeringen av intresse var behandling med 1 av 7 antibiotikaklasser > 1 år före indexdatum. Oddsförhållanden (OR) och 95 % CIs beräknades för sambandet mellan varje psykiatrisk störning och exponering för enskilda antibiotikaklasser med hjälp av villkorlig logistisk regressionsanalys. Risken justerades för fetma, rökningshistorik, alkoholkonsumtion, socioekonomisk status och antal infektionshändelser före diagnosen.
Resultat: Behandling med en enda antibiotikakur var förknippad med högre risk för depression med alla antibiotikagrupper, med en justerad OR (AOR) på 1,23 för penicilliner (95 % KI, 1,18-1,29) och 1,25 (95 % KI, 1,15-1,35) för kinoloner. Risken ökade med återkommande antibiotikaexponeringar till 1,40 (95 % KI, 1,35-1,46) och 1,56 (95 % KI, 1,46-1,65) för 2-5 respektive > 5 penicillinkurer. Ett liknande samband observerades för ångest och var mest framträdande vid exponering för penicilliner och sulfonamider, med en AOR på 1,17 (95 % KI, 1,01-1,36) för en enda penicillinkur och 1,44 (95 % KI, 1,18-1,75) för > 5 kurer. Det fanns ingen förändring av risken för psykos med någon antibiotikagrupp. Det fanns en lindrig ökning av risken för depression och ångest med en enda kur med antimykotika; det fanns dock ingen riskökning vid upprepad exponering.
Slutsats: Återkommande antibiotikaexponering är förknippad med ökad risk för depression och ångest men inte för psykos.