Kan antibiotika göra en person mer mottaglig för influensa denna säsong? En ny liten studie från Stanford University i Kalifornien tyder på att detta kan vara fallet för vissa människor.
Enligt forskning som publicerades den 5 september 2019 i tidskriften Cell upptäckte forskare att en antibiotikakur kan minska influensavaccinets effektivitet genom att döda tarmmikrober som verkar spela en viktig roll för att hålla immunförsvaret friskt.
RELATERAT: Den här studien visar verkligen ytterligare på sambandet mellan vår tarmmikrobiom och vårt immunförsvar”, säger Alan Embry, PhD, chef för avdelningen för luftvägssjukdomar vid avdelningen för mikrobiologi och infektionssjukdomar vid National Institute of Allergy and Infectious Diseases. NIAID är en del av National Institutes of Health (NIH), som finansierade denna forskning.
En närmare titt på hur antibiotika påverkar immunsvaret
”Den här forskningen visar att störning av mikrobiomet hos vissa individer hade en mätbar effekt på vaccinsvaret”, säger dr. Embry säger, ”men det krävs mycket mer arbete för att förstå om och hur normal användning av antibiotika kommer att påverka influensavaccinsvaret.”
Forskarteamet, som leddes av Bali Pulendran, PhD, professor i patologi och i mikrobiologi och immunologi vid Stanford University School of Medicine, undersökte 22 frivilliga under influensasäsongen 2014-15 och 11 deltagare under influensasäsongen 2015-16. De var mellan 18 och 45 år gamla.
Hälften av individerna i varje grupp fick en fem dagars antibiotikakur med brett spektrum innan de fick sin influensavaccinering. Antibiotikamixen bestod av neomycin, vankomycin och metronidazol.
Vancomycin och metronidazol är vanligt förekommande vid gastrointestinala infektioner som Clostridium difficile (eller C. diff). Neomycin är ett antibiotikum som används inte bara för att minska infektionsrisken vid tarmkirurgi utan även för att behandla hudinfektioner.
Inflammation ökar när tarmbakterier minskar
Forskarna mätte immunsvaret på influensavaccinet och mångfalden och överflödet av tarmmikrober genom att analysera avföringsprover och blodserumprover som togs vid olika tidpunkter under ett års uppföljningsperiod.
De fann att personer som tog antibiotika upplevde en 10 000-faldig minskning av sin tarmbakteriepopulation – en förlust som varade upp till ett år efter att de tagit läkemedlen. Dessa deltagare uppvisade också tecken på systemisk inflammation som speglade ett pro-inflammatoriskt tillstånd som ses bland personer 65 år och äldre som fått influensavaccinet.
Vetenskapsmännen spekulerar i att inflammationen kan vara kopplad till hur mikrobiomet reglerar gallsyran.
Samband mellan vaccinresponsen och redan existerande immunitet
Responsen på influensavaccinet skiljde sig åt mellan de två grupperna. Alla de första 22 frivilliga från 2014-15 visade sig ha höga nivåer av influensaantikroppar till att börja med. Så oavsett om de tog antibiotika eller inte hade de en befintlig immunitet mot den säsongens influensavirusstam.
I gruppen 2015-16 hade dock alla utvalda deltagare låga nivåer av influensantikroppar vid starten och låg immunitet. Ingen hade fått en influensavaccination under de tre föregående åren. Efter att ha fått influensavaccinationen hade de som också tog antibiotika en betydande minskning av antikroppar som skulle skydda dem mot H1N1-viruset.
Studieförfattarna menar att om dessa personer utsattes för detta H1N1-virus efter vaccineringen skulle de med största sannolikhet vara mindre skyddade mot att få influensa än personer som inte hade fått antibiotika.
”Intressant nog sågs effekten på vaccinresponsen endast hos personer med låga nivåer av redan existerande immunitet mot det här vaccinet”, säger Embry. ”Det är viktigt att notera att antibiotikabehandlingen inte tycktes ha någon betydande inverkan på immunsvaret hos dem som hade högre nivåer av befintlig immunitet mot influensa.”
NIH är engagerad i mer forskning om influensavaccin
William Schaffner, MD, specialist på infektionssjukdomar och professor i förebyggande medicin och hälsopolitik vid Vanderbilt University School of Medicine i Nashville, Tennessee, ser studieresultaten som en fortsättning på de bevis som tyder på att mikrobiomet – de triljoner mikrober som lever i mag- och tarmkanalen – har en genomgripande effekt på vår hälsa.
”Att ta antibiotika hade helt klart en mätbar minskning av immunsvaret, men vi vet inte om det är kliniskt betydelsefullt ännu”, säger dr Schaffner, som inte deltog i studien. ”Det skulle kunna vara så att om du tar antibiotika är det kanske inte en bra tidpunkt att få ett influensavaccin, men vi är inte riktigt framme ännu när det gäller forskning.”
Han påpekar också att den antibiotikakombination som användes i den här undersökningen inte var en kombination som förekommer i vanlig praxis.
”Den här antibiotikacocktailen är en mycket ovanlig blandning av ingredienser”, säger Schaffner. ”Den verkar specifikt utformad för att döda så många tarmbakterier som möjligt.”
För framtida forskning skulle Schaffner vilja se en större studiepopulation och en antibiotikakombination som används i standardbehandling.
”Betydligt mer arbete måste göras för att verkligen förstå mikrobiomets verkliga påverkan på influensa”, säger Embry.
Embry tillägger att NIH kommer att fortsätta att stödja forskning som utforskar faktorer som kan förbättra människans immunsvar på influensavaccin.
Vaccination rekommenderas, oavsett antibiotikaanvändning
”Den här studien är tidig till sin natur”, säger Embry. ”Just nu är jag inte säker på att det finns något som definitivt säger att man bör vänta med influensavaccinet om man har fått antibiotikabehandlingar. I det här skedet skulle jag säga att det är viktigt att få influensavaccinet när det rekommenderas för den kommande säsongen.”
Centers for Disease Control and Prevention (CDC) rekommenderar fortfarande att alla som är sex månader och äldre vaccineras mot influensa varje år. Influensavaccinet minskar risken för influensasjukdom med mellan 40 och 60 procent bland hela befolkningen under säsonger då de flesta cirkulerande influensavirus är välmatchade mot influensavaccinet, enligt CDC.
.