1900-talets evolutionism (Unilineal Evolution)
Teorin om 1800-talets evolutionism hävdar att samhällen utvecklas enligt en universell ordning för kulturell utveckling. Teoretikerna identifierade de universella utvecklingsstadierna och klassificerade olika samhällen som vildhet, barbari och civilisation. Nittonhundratalets evolutionister samlade in uppgifter från missionärer och handelsmän och de åkte sällan själva till de samhällen som de analyserade. De organiserade dessa andrahandsuppgifter och tillämpade den allmänna teorin på alla samhällen. Eftersom de västerländska samhällena hade den mest avancerade tekniken placerade de dessa samhällen på den högsta civilisationsnivån.
1800-talets evolutionister hade två huvudantaganden som bildar teorin. Den ena var psykisk enhet, ett koncept som innebär att mänskliga sinnen delar liknande egenskaper över hela världen. Detta innebär att alla människor och deras samhällen kommer att genomgå samma utvecklingsprocess. Ett annat underliggande antagande var att de västerländska samhällena är överlägsna andra samhällen i världen. Detta antagande grundade sig på det faktum att de västerländska samhällena var dominerande på grund av sin militära och ekonomiska makt mot teknologiskt enkla samhällen.
Evolutionisterna på 1800-talet bidrog till antropologin genom att tillhandahålla de första systematiska metoderna för att tänka på och förklara mänskliga samhällen. Deras evolutionsteori är insiktsfull när det gäller den teknologiska aspekten av samhällen. Det finns en logisk utveckling från att använda enkla verktyg till att utveckla komplex teknik. I denna mening är komplexa samhällen mer ”avancerade” än enkla samhällen. Detta omdöme gäller dock inte nödvändigtvis för andra aspekter av samhällen, t.ex. släktskapssystem, religioner och uppfostringsrutiner.
Högre antropologer anser att 1800-talets evolutionism är alltför förenklad för att förklara utvecklingen av olika samhällen. I allmänhet förlitade sig 1800-talets evolutionister på rasistiska åsikter om människans utveckling som var populära vid den tiden. Till exempel ansåg både Lewis Henry Morgan och Edward Burnett Tylor att människor i olika samhällen har olika intelligensnivåer, vilket leder till samhällsskillnader. Denna syn på intelligens är inte längre giltig inom den samtida vetenskapen. Nittonhundratalets evolutionism attackerades starkt av historiska partikularister för att vara spekulativ och etnocentrisk i början av 1900-talet. Samtidigt påverkade dess materialistiska tillvägagångssätt och tvärkulturella synsätt den marxistiska antropologin och neoevolutionisterna.
Edward Burnett Tylor (1832-1917, Storbritannien)
Grundläggaren av den kulturella antropologin var den engelske vetenskapsmannen Edward Burnett Tylor. Han anpassade Charles Darwins teori om biologisk evolution till studiet av mänskliga samhällen. Tylors egen teori hävdade att det finns en progressiv utveckling av mänskliga kulturer från de mest primitiva till de högsta civilisationsstadierna. Han ansåg att samhällen utvecklas på ungefär samma sätt som biologiska organismer. När han utvecklade begreppet ”överlevnad” noterade han att gamla seder och föreställningar ofta lever kvar i moderna kulturer, även om de är något förändrade.
Lewis Henry Morgan (1818-1881, USA)
Lewis Henry Morgan är en unilineal evolutionist som hävdade att samhällen utvecklas enligt en universell ordning för kulturell utveckling. Morgan trodde på en hierarki i den evolutionära utvecklingen från ”vildhet” till ”barbari” till ”civilisation”. Enligt Morgan är den avgörande skillnaden mellan det civiliserade samhället och tidigare samhällen den privata egendomen. Han beskrev ”vilda” samhällen som kommunistiska, i kontrast till ”civiliserade” samhällen som bygger på privat egendom.
Och även om Morgans teori har kritiserats för att vara spekulativ och etnocentrisk, påverkade hans evolutionära teori antropologins utveckling. För det första beskrev Morgan betydelsen av studiet av släktskapssystem för att förstå de sociala organisationerna. För det andra genomförde Morgan tvärkulturell forskning som försökte vara systematisk och storskalig. Slutligen organiserade Morgan antropologiska data och formulerade den evolutionära teorin snarare än att bara samla in kulturella data.