Amning och sköldkörtel

Sköldkörteln är en körtel som finns på framsidan av halsen. Den utsöndrar hormoner som spelar en viktig roll vid amning genom att reglera prolaktin och oxytocin.

Sjukdomar i sköldkörteln påverkar en kvinnas hälsa på olika sätt. När sköldkörteln inte fungerar korrekt kan det påverka mjölkproduktionen. Det finns också samband mellan sköldkörtelstörningar och autoimmuna problem. Immunförsvaret är undertryckt under graviditeten för att skydda barnet. Detta är en bra sak. Du vill inte att din kropp ska reagera på ditt växande barn som en främmande inkräktare! Problem med sköldkörteln kan börja före eller under graviditeten, under postpartumperioden eller senare i livet. De kan också uppstå tillsammans med andra medicinska tillstånd, vilket kan göra diagnos och behandling mer utmanande.

Sjukdom i sköldkörteln diagnostiseras genom blodprover som mäter nivåerna av sköldkörtelstimulerande hormon (TCH) triisdothyrin (T3)/tetrajodtyronin (tyroxin eller T4). Det rekommenderas också att jodnivåerna övervakas och behandlas om de inte ligger på lämpliga nivåer. Låt din förlossningsläkare och personliga vårdläkare veta om det finns en familjehistoria av tyreoidism.

De vanligaste formerna av tyreoidism är hypertyreoidism, hypotyreoidism och sköldkörteldysfunktion efter förlossning.

Hypotyreoidism (underaktiv sköldkörtel)
  • Indikationeras när TSH-nivån är hög och T3/T4-nivåerna är låga.
  • Symtom – torr hud, känslighet för kyla, ”baby blues” och/eller depression, trötthet, håravfall, energilöshet, glömska, förstoppning, ökad menstruationsfrekvens och ökat menstruationsflöde, lindrig förstoring av sköldkörteln.
  • Den vanligaste formen är Hashimotos sjukdom.
  • Substitution av sköldkörtelhormon är en vanlig behandlingsform, särskilt under graviditet och amning.
  • Under graviditet kan detta leda till graviditetsinducerad hypertoni och låg födelsevikt.
  • Mödrar med hypotyreos löper risk för försenad eller otillräcklig mjölkproduktion.
  • Studier tyder också på att det kan finnas en negativ effekt på oxytocin.
Hypertyreoidism (överaktiv sköldkörtel)
  • Indikeras när TSH-nivån är låg och T3/T4-nivåerna är höga.
  • Symtom – hjärtklappning, känsla av nervositet/ångest, svettning, skakningar, muskelkramper, trötthet, trötthet, nedstämdhet, viktminskning, värmekänslighet, diarré, minskad menstruationsfrekvens och minskat menstruationsflöde, lindrig förstoring av sköldkörteln.
  • Den vanligaste formen är Graves sjukdom.
  • Graviditet kan framkalla en lindrig form på grund av ökad clearancehastighet av T3/T4-nivåer i blodplasman. Vissa mödrar med hypertyreoidism kan märka en lindring av symtomen under andra och tredje trimestern, men symtomen kan återkomma efter förlossningen.
  • Mödrar med hypertyreoidism löper risk att drabbas av för tidig förlossning, preeklampsi, fostertillväxtbegränsning och ökad dödlighet för mor och barn.
  • Studier tyder också på att det kan finnas en negativ inverkan på prolaktin- och oxytocinkoncentrationerna.
  • Behandlingar:
    • Studier har visat att propyltiouracil (PTU) är det bästa läkemedlet för en ammande mor i detta fall. Det utsöndras i små mängder i bröstmjölk och påverkar inte barnets sköldkörtelfunktion.
    • Methimazol är ett accepterat alternativ, barnet bör övervakas ofta.

Postpartum thyroid dysfunktion
  • Fyra typer:
    • Postpartum thyroid dysfunction (PPT)
    • Postpartum Graves sjukdom
    • Postpartum hypofysinfarkt (Sheehans syndrom) – ofta förknippad med överdriven blodförlust under/efter förlossningen
    • Lymfocytär hypofysiit
  • Förekommer i cirka 5-7 % av alla graviditeter.
  • Kvinnor med diabetes mellitus typ 1 löper tre gånger högre risk.
  • Kvinnor som röker löper tre gånger högre risk.
  • Symtom – intolerans mot kyla, torr hud, energilöshet, nedsatt koncentrationsförmåga, värk och smärta.
  • Typiskt börjar det med aspekter av hypertyreos som kan pågå i upp till flera veckor och övergången till hypotyreos som kan pågå i flera månader. Detta tillstånd är mer uppenbart kliniskt och leder till behandling.
Inverkan på amning

Thyreoidproblem orsakar ofta svårigheter med mjölktillförsel och med mjölkuttag. Mammor kan upptäcka att deras sköldkörtelnivåer förändras i samband med graviditet och förlossning, varför frekventa tester av mamman rekommenderas. Beroende på medicineringen kan barnets nivåer också behöva kontrolleras regelbundet efter förlossningen.

Föreslagna åtgärder för att stödja amning
  • Regelbunden uppföljning med läkare, regelbunden screening för hypotyreos under det första året.
  • Viktigt att arbeta med att förbättra mjölkavskiljningen.
  • Pitocin/oxytocin nässpray – kan ge det extra hormon som behövs för att avskilja mjölk.
  • Massage av bröstet – massage från bröstets yttre delar mot bröstvårtan kan göra mer mjölk tillgänglig.
  • Bröstkompressioner under matning – mekaniskt ökande inre tryck kan hjälpa till att driva ut mjölken från bröstet.
  • Galaktagoger – effektiva endast om mjölken kan avlägsnas och sköldkörtelnivåerna är i balans, då kan de vara användbara som stödjande behandling.
  • Skjut upp radioaktiva tester eller behandlingar tills det att man inte längre ammar, om möjligt. Om en skanning med radioaktivt material måste göras, begär att få använda ett radioaktivt material med kortast halveringstid, vilket leder till kortast avbrott i amningen.
  • Det är möjligt att återuppta amningen omedelbart efter en skanning med kontrastfärgningsmedel eftersom färgämnet inte absorberas.
Att påminna om amning
  • Observera signalerna för effektiv amning:
    • Att det är tillräckligt med utflöde.
    • Höra sväljningar.
    • Bröstet är fylligare före amning och mjuknar under amning.
  • Bevaka barnets viktökning – att den förblir jämn under hela det första året.
  • Fortsätt med eventuella sköldkörtelmediciner enligt ordination.
  • Kontrollera sköldkörtelnivåerna ofta för att hålla nivåerna i den övre delen av normalområdet.
  • Kommunicera din behandling till alla läkare som är involverade i din vård och uppmuntra dem att samordna vården tillsammans.
Källor

American College of Radiology. Manual on Contrast Media, s.102-103.

https://www.acr.org/-/media/ACR/Files/Clinical-Resources/Contrast_Media.pdf, accessed Mar 15, 2018

Hale,Thomas. https://www.infantrisk.com/

Lawrence RA och Lawrence RB. Amning: A Guide for the Medical Profession, 7th edition Maryland Heights, MO, 2011, och 8th ed. Philadelphia, PA: Elsevier, 2016.

Mohrbacher N. Breastfeeding Answers: a guide for helping families, 2nd edition. Arlington Heights, IL, 2020: Nancy Mohrbacher Solutions.

Wambach K and Spencer B. Breastfeeding and Human Lactation, 6th edition. Burlington, MA, 2021: Jones & Bartlett Learning.

Momotani N1, Yamashita R, et al. Thyroid function in wholly breast-feeding infants whose moders take high doses of propylthiouracil. Clin Endocrinol (Oxf). 2000 Aug;53(2):177-81. accessed Mar 15, 2018.

Speller, E., Brodribb, W 2012, Breastfeeding and Thyroid disease: A literature review, Breastfeeding Review 20(2),41-47. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22946151

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.