Theodore Dwight Weld, studentledare i slaveridebatten vid Lane Seminary, ca 1832-1834.
The American Anti-Slavery Society var en av de mest framstående abolitionistiska organisationerna i USA under det tidiga 1800-talet.
År 1833 grundade abolitionisterna Theodore Weld, Arthur Tappan och Lewis Tappan American Anti-Slavery Society. Dessa män försåg lokala och delstatliga antislaverisällskap, däribland Ohio Anti-Slavery Society, med en organisation som kunde föra deras sak till nationell nivå. American Anti-Slavery Society hoppades kunna övertyga både vita sydstatare och nordstatare om slaveriets omänsklighet. Organisationen skickade föreläsare över hela Norden för att övertyga människor om slaveriets brutalitet. Föreläsarna hoppades kunna övertyga människor om att slaveriet var omoraliskt och ogudaktigt och därför borde förbjudas. American Anti-Slavery Society bombarderade också den amerikanska kongressen med petitioner där man krävde att slaveriet skulle upphöra. I stället för att ta upp slaverifrågan införde kongressen ”the gag rule”. Enligt denna regel skulle kongressen inte acceptera några framställningar från USA:s befolkning som rörde slaveri.
I motsats till tidigare organisationer krävde medlemmarna i American Anti-Slavery Society ett omedelbart slut på slaveriet. De flesta av sällskapets medlemmar krävde också att afroamerikaner skulle få samma politiska, ekonomiska och sociala rättigheter som vita människor. Ledarskapet för American Anti-Slavery Society övergick snart till William Lloyd Garrison. Garrison var kanske den mest högljudda och mest kända motståndaren till slaveriet före inbördeskriget. Under hans ledning fick organisationen mer än 150 000 medlemmar.
År 1840 splittrades American Anti-Slavery Society. Garrison och hans anhängare krävde att det skulle skapas en ny regering som förbjöd slaveri från första början. Han hävdade att USA:s konstitution var ett olagligt dokument eftersom den förnekade afroamerikaner deras frihet. Om Södern inte gick med på att bilda en ny nation som förbjöd slaveriet, menade Garrison att Norrland borde avskilja sig från USA och skapa ett eget land.
En del medlemmar av American Anti-Slavery Society, inklusive de flesta medlemmarna av Ohio Anti-Slavery Society, ansåg att Garrisons åsikter var för radikala. De höll med om att slaveriet var fel men ansåg också att USA:s konstitution hade skapat en legitim regering under vilken folket hade rätt att avsluta förtryck. Dessa abolitionister hoppades kunna välja personer med samma åsikter till politiska poster för att stifta lagar som skulle göra slut på slaveriet. För att uppnå detta mål bildade dessa abolitionister Liberty Party.
En annan orsak bidrog till splittringen inom American Anti-Slavery Society. Garrisons anhängare krävde att kvinnor skulle få framträdande roller inom den abolitionistiska rörelsen. Alla abolitionister höll inte med om att kvinnor var männens jämlikar och vägrade att ta emot instruktioner från personer som de ansåg vara underlägsna. Abolitionisterna förblev splittrade fram till slutet av det amerikanska inbördeskriget 1865, då USA formellt avslutade slaveriet i hela landet med det trettonde tillägget. American Anti-Slavery Society upplöstes 1870.
- Kraditor, Aileen. Means and Ends in American Abolitionism (Medel och mål i den amerikanska abolitionismen): Garrison and His Critics on Strategy and Tactics, 1834-1850. New York, NY: Pantheon Books, 1969.
- Mayer, Henry. All on Fire: William Lloyd Garrison and the Challenge of Emancipation. New York, NY: Martin’s Press, 1998.
- Merrill, Walter. Against Wind and Tide: A Biography of William Lloyd Garrison. Cambridge, MA: Harvard University Press, 1965.
- Ruchames, Louis, och Merrill, Walter, eds. The Letters of William Lloyd Garrison, 1805-1879. Cambridge, MA: Harvard University Press, 1970-1979.
- Stewart, James Brewer. Holy Warriors: The Abolitionists and American Slavery. New York, NY: Hill and Wang, 1996.
- Stewart, James Brewer. William Lloyd Garrison and the Challenge of Emancipation. Arlington Heights, IL: Harlan Davidson, Inc. 1992.
- Thomas, John L. The Liberator, William Lloyd Garrison: A Biography. Boston, MA: Little, Brown and Company, 1963.