Vad är allmän jämviktsteori?
Generell jämviktsteori, eller Walras’ allmänna jämviktsteori, försöker förklara hur makroekonomin fungerar som en helhet, snarare än som samlingar av enskilda marknadsfenomen.
Teorin utvecklades först av den franske ekonomen Leon Walras i slutet av 1800-talet. Den står i kontrast till teorin om partiell jämvikt, eller Marshallian partial equilibrium, som endast analyserar specifika marknader eller sektorer.
Key Takeaways
- General equilibrium analyserar ekonomin som en helhet, snarare än att analysera enskilda marknader som med partiell jämviktsanalys.
- Generell jämvikt visar hur utbud och efterfrågan samverkar och tenderar att nå en balans i en ekonomi med flera marknader som fungerar samtidigt.
- Balansen mellan konkurrerande utbuds- och efterfrågenivåer på olika marknader skapar i slutändan en prisjämvikt.
- Den franske ekonomen Leon Walras introducerade och utvecklade teorin i slutet av 1800-talet.
Förståelse för teorin om allmän jämvikt
Walras utvecklade teorin om allmän jämvikt för att lösa ett mycket omdebatterat problem inom nationalekonomin. Fram till dess hade de flesta ekonomiska analyser endast visat på partiell jämvikt – det vill säga det pris vid vilket utbudet är lika med efterfrågan och marknaderna är klara – på enskilda marknader. Det hade ännu inte visats att jämvikt kunde existera för alla marknader samtidigt i ett aggregerat system.
Den allmänna jämviktsteorin försökte visa hur och varför alla fria marknader tenderar att nå jämvikt på lång sikt. Det viktiga faktum var att marknaderna inte nödvändigtvis nådde jämvikt, bara att de tenderade mot det. Som Walras skrev 1889: ”Marknaden är som en sjö som rörs upp av vinden, där vattnet oavbrutet söker sin nivå utan att någonsin nå den.”
Generell jämviktsteori bygger på samordningsprocesserna i ett prissystem på en fri marknad, som först fick stor spridning genom Adam Smiths ”The Wealth of Nations” (1776). Enligt detta system skapar näringsidkare, i en budgivningsprocess med andra näringsidkare, transaktioner genom att köpa och sälja varor. Dessa transaktionspriser fungerar som signaler till andra producenter och konsumenter att omfördela sina resurser och verksamheter i mer lönsamma riktningar.
Walras, en begåvad matematiker, trodde sig ha bevisat att varje enskild marknad nödvändigtvis var i jämvikt om alla andra marknader också var i jämvikt. Detta blev känt som Walras lag.
Den allmänna jämviktsteorin betraktar ekonomin som ett nätverk av ömsesidigt beroende marknader och försöker bevisa att alla fria marknader så småningom rör sig mot allmän jämvikt.
Särskilda överväganden
Det finns många antaganden, realistiska och orealistiska, inom ramen för den allmänna jämvikten. Varje ekonomi har ett ändligt antal varor i ett ändligt antal agenter. Varje agent har en kontinuerlig och strikt konkav nyttofunktion, tillsammans med innehav av en enda redan existerande vara (produktionsvaran). För att öka sin nytta måste varje agent byta sin produktionsvara mot andra varor som skall konsumeras.
Det finns en specificerad och begränsad uppsättning marknadspriser för varorna i denna teoretiska ekonomi. Varje aktör förlitar sig på dessa priser för att maximera sin nytta och skapar därmed utbud och efterfrågan på olika varor. Liksom de flesta jämviktsmodeller saknar marknaderna osäkerhet, ofullständig kunskap eller innovation.
Alternativ till teorin om allmän jämvikt
Den österrikiske ekonomen Ludwig von Mises utvecklade ett alternativ till långsiktig allmän jämvikt med sin så kallade Evenly Rotating Economy (ERE). Detta var en annan imaginär konstruktion och delade vissa förenklande antaganden med den allmänna jämviktsekonomin: ingen osäkerhet, inga monetära institutioner och inga störande förändringar i resurser eller teknik. ERE illustrerar nödvändigheten av entreprenörskap genom att visa ett system där inget företagande existerar.
En annan österrikisk ekonom, Ludwig Lachmann, hävdade att ekonomin är en pågående, icke-stabil process fylld av subjektiv kunskap och subjektiva förväntningar. Han hävdade att jämvikt aldrig kan bevisas matematiskt på en allmän eller icke-partiell marknad. De som påverkats av Lachmann föreställer sig ekonomin som en öppen evolutionär process med spontan ordning.