50 yard dashRedigera
ReglerRedigera
Starten
Startblock används för alla tävlingstävlingar i sprint (upp till och med 400 m) och stafettävlingar (endast första benet, upp till 4×400 m). Startblocken består av två justerbara fotplattor som är fästa på en styv ram. Tävlingarna inleds med avfyrandet av startpistolen. Startkommandona är ”På era platser” och ”Klara”. När alla idrottare är på plats avfyras startpistolen, vilket officiellt startar loppet. På 100 meter ställs alla tävlande upp sida vid sida. För 200 m, 300 m och 400 m, som innefattar kurvor, är löparna förskjutna inför starten.
I den sällsynta händelsen att det finns tekniska problem med en start visas ett grönt kort för alla idrottare. Det gröna kortet medför inget straff. Om en idrottare är missnöjd med banförhållandena efter att kommandot ”på era platser” har getts, måste han/hon räcka upp handen före kommandot ”inställt” och ge startdomaren ett skäl till varför han/hon räcker upp handen. Det är sedan upp till startdomaren att avgöra om skälet är giltigt. Om startdomaren anser att skälet är ogiltigt ska ett gult kort (varning) utfärdas till den idrottaren. I händelse av att idrottaren redan har en varning diskvalificeras idrottaren.
Falska starter
”En idrottare får, efter att ha intagit en fullständig och slutgiltig inställd position, inte påbörja sin startrörelse förrän efter att ha tagit emot rapporten från pistolen, eller godkänd startutrustning. Om han enligt startledaren eller återkallarna bedömer att han gör det tidigare ska det betraktas som en falsk start.”
Banor
För alla olympiska sprinttävlingar måste löparna stanna inom sina förbestämda banor, som är 1,22 meter (4 fot) breda, från start till mål. Banorna kan vara numrerade 1 till normalt 8 eller 9 sällan 10, med början på innerbanan. En idrottare som springer utanför det tilldelade körfältet för att vinna en fördel blir diskvalificerad. Om en annan person tvingar idrottaren att springa utanför sitt körfält och ingen materiell fördel uppnås, sker ingen diskvalificering. Även en löpare som avviker från sitt körfält på raksträckan eller korsar den yttre linjen av sitt körfält i en kurva, och inte vinner någon fördel genom detta, kommer inte att diskvalificeras så länge ingen annan löpare hindras.
Slutspurten
Den första idrottaren vars överkropp når det vertikala planet av den närmaste kanten av mållinjen är vinnaren. För att säkerställa att det är sprinterns överkropp som utlöser tidsimpulsen vid mållinjen snarare än en arm, fot eller annan kroppsdel, används vanligen en dubbel fotocell. Tiderna registreras av ett elektroniskt tidtagningssystem endast när båda dessa fotoceller är blockerade samtidigt. Fotomålssystem används också vid vissa friidrottsevenemang.
SäkerhetsövervägandenRedigera
Bär lämpliga kläder samt skor. Värm upp innan du springer och håll dig alltid i din bana.
UppvärmningEdit
Uppvärmningen förbereder sprinterns muskler genom att öka kraften i deras muskelsammandragningar och påskynda musklernas sammandragningshastighet, vilket ger sprintern mer kraft och snabbhet. Uppvärmning hjälper också nervösa unga idrottare att stabilisera sin adrenalinkick före tävling, vilket hjälper dem att bättre kontrollera sin nervositet före tävlingen. Så här bör sprintare gå tillväga för att värma upp inför tävlingar och träningspass.
Fas ett: Börja sprinterns uppvärmning med 10-15 minuters joggning för att öka kroppstemperaturen – långsamt och lätt.
Fas två: Detta bör följa direkt efter fas två och består av 10-15 minuters dynamiska sträckningsövningar för att minska stelhet i musklerna. Dynamiska (ballistiska) stretchövningar genom ett brett rörelseomfång fungerar bäst eftersom de ligger närmare idrottsutövarens faktiska rörelser i tävling, och forskning visar att statiska stretchövningar inte simulerar snabba löprörelser och faktiskt kan leda till en minskning av benens kraft.
Fas tre: Sprintern går vidare till 10-15 minuter av allmänna och tävlingsspecifika övningar. Dessa specifika övningar lägger sista handen vid uppvärmningen och förbereder idrottaren för sprintträning. Övningarna omfattar vanligtvis övningar för benhastighet, och det är här som uppvärmningen före loppet och uppvärmningen före träningen skiljer sig åt.
Vid uppvärmningen före loppet behövs några (3-6) lätta accelerations-”steg genom” över 50 meter (men inte längre än så). Följ dessa accelerationer med några träningsstarter. Denna fas bör avslutas 5 minuter före tävlingsstart, och allt löparen behöver göra fram till dess är att gå/jogga för att hålla sig varm. Uppvärmningen före tävlingen måste kontrolleras så att den inte tömmer sprinterns energirika fosfater ATP och PC.
600 yard runEdit
RulesEdit
Reglerna för 600 yard run är desamma som för 50 yard dash.
SäkerhetsövervägandenEdit
UppvärmningEdit
HäckarEdit
ReglerEdit
SäkerhetsövervägandenEdit
UppvärmningEdit
Löpande videsprångEdit
ReglerEdit
Du ska börja vid brädan och sprinta 12 steg. I slutet av dina 12 steg ska du sprinta till brädan och hoppa med höger knä uppåt. Landar i sanden med fötterna parallella.
SäkerhetsövervägandenRedigera
Du kan verkligen inte skada dig själv under denna tävling, men du bör inte springa om du har någon form av knä-, ankel- eller höftproblem eftersom stöten när du landar i sanden kan vara överdriven för vissa personer.
UppvärmningRedigera
Uppvärmning för längdhoppet skulle vara övningar som att göra korta sprintar och stretching.
HöghoppEdit
ReglerEdit
SäkerhetsövervägandenEdit
UppvärmningEdit
Det skulle inkludera stretching.
StafettloppEdit
ReglerEdit
1. Passa stafettpinnen inom den givna zonen. 2.. släpp inte stafettpinnen.3. hindra inte en annan tävlande.