Adopterade rumänska föräldralösa barn lider fortfarande i vuxen ålder

Bildtext Adi (till vänster) tillbringade två och ett halvt år på ett rumänskt barnhem

Många unga barn som adopterades av brittiska familjer från rumänska barnhem i början av 90-talet lider fortfarande av psykiska problem även i vuxen ålder, säger forskare.

Trots att de uppfostrats av omtänksamma nya familjer visade en långtidsstudie av 165 rumänska föräldralösa barn att känslomässiga och sociala problem var vanliga.

Men en av fem förblir opåverkad av den försummelse som de utsattes för.

Adi Calvert, 28 år, säger att hon är oskadd av traumat från sitt tidiga liv.

Hon tillbringade två och ett halvt år på ett rumänskt barnhem innan hon adopterades av ett kärleksfullt par från Yorkshire, som också adopterade en yngre flicka.

Adi säger att hon inte minns barnhemmet, men hon minns att hon var rädd för att inte ha tillräckligt med vatten att dricka efter att hon hade blivit adopterad.

”Jag var verkligen uttorkad innan, och jag minns att jag fick mycket panik när det gällde vatten och var jag skulle få tag på det.

”Jag drack till och med ur en slang i trädgården när jag var mycket liten.”

Hon lägger ett hat mot simning och kallt vatten när hon var yngre på de kalla bad hon fick på barnhemmet.

Bildtext Adi växte upp i Yorkshire med sina omtänksamma adoptivföräldrar innan hon gick på teaterskola

Nu är hon skådespelare och bor i London – hon är känd under sitt artistnamn Ionica – och Adi uppvisar inte några av de långvariga psykologiska ärren efter att ha blivit försummad, berövad och undernärd under sina tidiga år.

”Jag mår egentligen ganska bra. Jag har känt till det för alltid och det är en del av mig, men jag uppehåller mig inte vid det.

”Jag kommer riktigt bra överens med mina adoptivföräldrar och jag är stolt över att jag har det här livet nu”, säger hon.

I The Lancet skriver forskare från King’s College London, University of Southampton och Tyskland att de vill ta reda på mer om vad som gör att människor som Adi klarar sig efter en så svår start i livet genom att skanna hela deras arvsmassa.

De flesta av de rumänska barn som fördes till Storbritannien mellan 1990 och 1992 har dock inte klarat sig lika bra.

Bildtext Adi adopterades tillsammans med en annan flicka som blev hennes syster – hon har också två bröder

I början kämpade alla 165 med utvecklingsstörningar och undernäring.

Men medan många av dem som tillbringade mindre än sex månader på en institution visade anmärkningsvärda tecken på återhämtning vid fem eller sex års ålder, hade barn som hade tillbringat längre perioder på barnhem betydligt fler sociala, emotionella och kognitiva problem under sina liv.

De vanligaste problemen var bland annat svårigheter att umgås med andra människor, att skapa relationer och problem med koncentrations- och uppmärksamhetsnivåerna som fortsatte in i vuxen ålder.

Denna grupp hade också tre till fyra gånger större sannolikhet att drabbas av känslomässiga problem som vuxna, och över 40 procent av dem hade kontakt med psykiatrisk vård.

Trots att deras låga IQ med tiden återgick till normala nivåer hade de en högre arbetslöshetsnivå än andra adopterade barn från Storbritannien och Rumänien.

Forskarteamet sade att detta var den första storskaliga studien som visar att deprivation och försummelse under den tidiga barndomen kan ha en djupgående effekt på psykisk hälsa och välbefinnande senare i livet.

”Kärleksfull familj”

Prof Edmund Sonuga-Barke, författare till studien från King’s College London, sade att det var möjligt att ”något helt grundläggande kan ha hänt i hjärnan hos dessa barn, trots de familjer och skolor som de gick i”.

Och han sade att det var av avgörande betydelse att få ut barnen ur dessa försummade situationer så snart som möjligt ”och in i en kärleksfull familj”.

Prof Sonuga-Barke sade: ”Detta belyser vikten av att bedöma patienter från missgynnade miljöer när man ger stöd till psykisk hälsa och att noggrant planera vården när dessa patienter övergår från barn- till vuxenpsykiatrisk vård.”

I en kommentar till forskningen sade professor Frank Verhulst från Erasmus University Medical Centre i Nederländerna att många små barn skulle kunna drabbas på samma sätt.

”Denna upptäckt gäller för miljontals barn runt om i världen som utsätts för krig, terrorism, våld eller massinvandring.

”Som en följd av detta drabbas många små barn av trauma, förflyttning, hemlöshet eller familjesplittring.”

”Många unga barn drabbas av trauma, förflyttning, hemlöshet eller familjesplittring.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.