Adobe RGB Versus sRGB Color Space – Vilket ska du välja?

När du ställer in din kamera måste du vid något tillfälle fatta ett beslut om vilket färgutrymme du ska använda. Ta en titt på kamerans meny och du kommer att se en punkt som heter Färgrymd. De två alternativen kommer att vara sRGB och Adobe RGB.

Som många andra började jag använda sRGB eftersom det är vad kameran använder som standard. Efter ett tag fick jag dock veta att Adobe RGB var ett större färgutrymme, så jag började använda det. Detta ledde dock till en del tillfälliga problem när jag lade upp bilder på webben, så jag återgick till sRGB.

Menyvalet Färgrymd som det kan se ut i din kamera.

Nu, efter att återigen ha fått frågan om vilket färgrymd man ska välja i sin kamera, tar jag upp den här frågan på nytt. I den här artikeln kommer jag att ta en titt på det här alternativet och hjälpa dig att välja vilket alternativ som kan vara rätt för dig.

Om alternativen för färgrymd

Låt oss börja från början. Vad är egentligen ett färgutrymme? Det är helt enkelt det färgområde som är tillgängligt för din kamera. De som vanligtvis används i den digitala världen är någon form av RGB-färgrymder, vilket står för Red Green Blue. Det betyder att alla färger i det utrymmet skapas av någon kombination av dessa tre färger.

De två alternativen för färgutrymme: sRGB och Adobe RGB.

sRGB är säkert

Din kamera kommer som standard att använda sRGB, så om du inte har funderat på den inställningen är det den du använder. Detta är ett färgområde som skapades gemensamt av HP och Microsoft 1996. I stort sett allt på en dator är byggt på sRGB. Om du lägger ut en bild på nätet kommer den därför att vara sRGB. Alltid! Så att använda sRGB är ett ganska säkert alternativ.

Adobe RGB

Det andra alternativet som finns tillgängligt i din kamera är Adobe RGB. Det skapades 1998 av Adobe Systems med tanken att omfatta de flesta färger som kan uppnås med CMYK-skrivare. (Kommersiella skrivare använder vanligtvis ett helt annat färgutrymme som kallas CMYK, vilket står för Cyan, Magenta, Yellow och Black). Adobe RGB är faktiskt ett större färgområde – de flesta säger att det är ca 35 % större än sRGB. När de får reda på detta byter många fotografer till Adobe RGB. Jag gjorde det, med den enkla motiveringen att större måste vara bättre.

Efter ett tag kan du dock upptäcka att du stöter på enstaka problem om du ställer in kameran på Adobe RGB. Särskilt när du lägger upp bilder på Internet kommer färgerna ibland att se komprimerade och konstiga ut. I mitt fall upptäckte jag att en bild som skulle se ut som den till höger ibland blev postad på internet och såg ut som den till vänster:

Om du postar en Adobe RGB-bild på nätet kommer den automatiskt att konverteras till sRGB. När det sker kan färgerna komprimeras och det slutar med att bilden ser ut som bilden till vänster. Jag bör notera att detta problem kan korrigeras. Om du konverterar bilden till sRGB innan du lägger ut den på internet bör problemet försvinna.

Fördelar och nackdelar med Adobe RGB

Fördelen med den ökade storleken hos Adobe RGB är inte heller så entydig som det först kan tyckas. Till exempel visar de flesta bildskärmar endast färgerna i sRGB-färgrymden (vanligtvis omkring 97 % av dessa färger). Även när det gäller utskrifter kanske du inte kan dra nytta av de extra färgerna i Adobe RGB. Vissa utskriftslaboratorier på nätet antar att du laddar upp sRGB-filer för dina utskrifter.

Som ett resultat av alla dessa problem slutade jag med följande lista över för- och nackdelar för varje färgrymd:

Vi återkommer till för- och nackdelarna, men låt oss först gå vidare till hur samma problem dyker upp i efterbearbetningen.

Välja färgrymd i efterbearbetning

Du kommer att ställas inför samma fråga om färgrymd i din efterbearbetning. Du kan ställa in Photoshop och Lightroom så att dina foton behandlas i sRGB eller Adobe RGB. Om du fotograferar i RAW (och det bör du göra) är det faktiskt här du tilldelar färgrymden i första hand. När du tar en RAW-fil fångar kameran alla färger den kan och ingen färgprofil tilldelas. Istället gör du det i Photoshop eller Lightroom. Jag bör notera att det finns andra alternativ för färgrymd också, men för enkelhetens skull skulle jag använda samma alternativ som du valde för din kamera.

Photoshop

För att ställa in färgrymden för en bild i Photoshop klickar du på rullgardinsmenyn Redigera och väljer Färginställningar (eller trycker på Shift+Cmd/Ctrl+K). När du gör det öppnas en dialogruta (se nedan). Den kommer att ha många alternativ men oroa dig inte, du kommer bara att ändra en inställning. Det är RGB-inställningen under Working Spaces uppe till vänster. Ändra den bara till antingen sRGB eller Adobe RGB.

Dialogrutan för färginställningar i Photoshop.

Nu när du sparar dina filer som JPEG eller vilket filformat du än väljer kommer det färgutrymme du valde att användas.

Lightroom

Lightroom fungerar på ett annat sätt. Du väljer inte det färgutrymme som du vill att Lightroom ska använda när dina foton redigeras. Lightroom använder ett mycket stort färgområde som kallas ProPhoto RGB (det är till och med större än Adobe RGB). Du kan inte ändra det. Istället väljer du färgrymd när du exporterar dina foton från Lightroom.

Om du är bekant med Lightroom vet du att det faktiskt inte ändrar dina foton, utan lagrar ändringarna någon annanstans. När det är dags att baka in ändringarna i fotot och skapa en JPEG eller någon annan filtyp går du igenom exportprocessen. Det är bara att högerklicka och välja Exportera. När du gör det visas en dialogruta med många alternativ (se nedan).

Lightrooms dialogruta för export.

Ett av alternativen under avsnittet Filinställningar är Färgrymd. Det är bara att välja det du vill ha. När du har gjort alla inställningar klickar du på Exportera och Lightroom skapar en fil. Lightroom kommer också att komma ihåg ditt val för nästa foto.

Ibland skickar du en fil från Lightroom till ett annat program, till exempel Photoshop. Lightroom låter dig ställa in det färgutrymme som du tilldelar fotot när du gör det. För att göra det går du till rullgardinsmenyn Redigera och klickar på Inställningar, en dialogruta visas. Det kommer att finnas flera flikar överst. Klicka på den som är märkt Extern redigering. Då visas ett antal valmöjligheter, varav en är Färgrymd. Välj bara antingen sRGB eller Adobe RGB.

Några möjliga strategier

Så i slutändan, vad ska du välja, sRGB eller Adobe RGB? Det kan jag inte svara på eftersom det beror på de faktorer som anges ovan. Jag kan bara svara på det för mig själv och hoppas att mitt svar och dessa faktorer kommer att vara till hjälp för dig. Med detta sagt finns det i princip tre strategier, men endast två av dem är verkligen genomförbara. Så här ser jag det:

  • Alternativ 1 – sRGB: Ditt första alternativ är att bara hålla dig till sRGB. Det är säkert och du kommer aldrig att få problem med färgkompression. Om du lägger ut de flesta eller alla dina foton på nätet är detta förmodligen det bästa valet. Även när det gäller utskrifter kommer det att göra ett bra jobb och du kommer förmodligen aldrig att märka någon skillnad. Ja, det är ett mindre färgområde, men det fungerar ändå riktigt bra för både foton online och utskrifter. Tänk på det så här: Har du någonsin tittat på en bild i ett onlinegalleri som hade otroliga, iögonfallande färger? Eftersom den var online vet du att den var i sRGB. Det är tillräckligt bra.
  • Alternativ 2 – Försök att använda båda: Det andra alternativet är att försöka använda båda. I synnerhet finns det de som rekommenderar att du använder sRGB om du planerar att publicera på webben och Adobe RGB om du planerar att skriva ut. Det är vettigt, men om du, som jag, ibland publicerar på webben och ibland skriver ut beroende på hur bilden blir, är detta råd inte särskilt användbart. När det gäller inställningen på din kamera skulle du behöva välja Adobe RGB för att bevara den större bildskalan (om man bortser från RAW-filen för tillfället). Sedan skulle du antingen behålla den i Adobe RGB om du skulle skriva ut den eller konvertera den till sRGB för digital visning. Det är i princip samma arbetsflöde som att bara använda Adobe RGB hela tiden, vilket är vårt tredje alternativ, så vi kan lika gärna ignorera detta alternativ.
  • Alternativ 3 – Adobe RGB: Det tredje alternativet är att använda Adobe RGB hela tiden och bara komma ihåg att konvertera till sRGB som ett sista steg för alla foton som du lägger ut på webben. På så sätt bevaras det största färgomfånget för ditt foto. Som tidigare nämnts är Adobe RGB i stort sett avsett för utskrift, och de flesta är överens om att det är det bättre alternativet för att göra det, så det finns en fördel där. Den enda nackdelen är att du måste komma ihåg att konvertera till sRGB när du lägger ut på webben. Men ärligt talat, hur svårt är det? Inte alla. Om man är intresserad av att få så bra bilder som möjligt, borde man då inte göra detta och ge sig själv det största färgomfånget?

Jag tycker att det finns ganska övertygande argument för både sRGB och Adobe RGB.

Svaret för mig

Så, vi återvänder till den ursprungliga frågan, som trots allt mitt prat fortfarande kokar ner till sRGB eller Adobe RGB. Vad ska det bli?

Jag tycker att det finns utmärkta argument för båda, men jag har återgått till att använda sRGB över hela linjen. Även om det tekniskt sett är det mindre färgutrymmet har jag aldrig märkt någon skillnad i verkligheten mellan de två färgutrymmena. Det är inte så att mina bilder förstörs för att jag har valt ett mindre färgutrymme. Ingen har någonsin märkt det.

Om jag någonsin märker en skillnad i mina bilder som har att göra med färgutrymmet kanske jag börjar arbeta i Adobe RGB. Naturligtvis har jag fortfarande alla mina RAW-filer så jag kan alltid gå tillbaka och tilldela vilket jag vill. Men tills dess är det sRGB över hela linjen för mig. Du?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.