Historien om artificiell intelligens kan kännas som ett tätt och ogenomträngligt ämne för personer som inte är väl insatta i datavetenskap och dess delområden.
Trots hur mystifierande och oåtkomlig artificiell intelligens kan verka är den, när den bryts ner, mycket lättare att förstå än man kan tro.
Vad är artificiell intelligens?
Artificiell intelligens är en delmängd av datavetenskapen som fokuserar på maskindriven intelligens (dvs. icke-mänsklig intelligens).
I lekmannatermer är artificiell intelligens förståelsen för att maskiner kan tolka, utvinna och lära sig av externa data på ett sätt som gör att maskinerna på ett funktionellt sätt imiterar kognitiva metoder som normalt tillskrivs människor. Artificiell intelligens bygger på föreställningen att mänskliga tankeprocesser har förmågan att både kopieras och mekaniseras.
Hoppa till:
AI från 380 f.Kr. till 1900
AI från 1900-1950
AI på 1950-talet
AI på 1960-talet
AI på 1970-talet
AI på 1980-talet
AI på 1990-talet
AI från 2000-2010
AI 2010 till i dag
Historien om artificiell intelligens går tillbaka till antiken då filosofer funderade över idén om att konstgjorda varelser, mekaniska människor och andra automater hade existerat eller kunde existera på något sätt.
Tack vare tidiga tänkare blev artificiell intelligens allt mer påtaglig under 1700-talet och framåt. Filosoferna funderade på hur mänskligt tänkande skulle kunna mekaniseras och manipuleras artificiellt av intelligenta icke-mänskliga maskiner. De tankeprocesser som gav bränsle åt intresset för artificiell intelligens hade sitt ursprung när klassiska filosofer, matematiker och logiker funderade på hur man kan manipulera symboler (mekaniskt), vilket så småningom ledde till uppfinningen av en programmerbar digital dator, Atanasoff Berry Computer (ABC), på 1940-talet. Denna specifika uppfinning inspirerade forskare att gå vidare med idén om att skapa en ”elektronisk hjärna”, eller en artificiellt intelligent varelse.
Nästan ett decennium passerade innan ikoner inom AI hjälpte till att förstå det område vi har idag. Alan Turing, bland annat matematiker, föreslog ett test som mätte en maskins förmåga att replikera mänskliga handlingar till en grad som inte går att skilja från mänskligt beteende. Senare under samma årtionde grundades AI-forskningen under en sommarkonferens vid Dartmouth College i mitten av 1950-talet, där John McCarthy, dator- och kognitionsforskare, myntade termen ”artificiell intelligens.”
Från 1950-talet och framåt bidrog många forskare, programmerare, logiker och teoretiker till att befästa den moderna förståelsen av artificiell intelligens som helhet. Med varje nytt årtionde kom innovationer och upptäckter som förändrade människors grundläggande kunskap om området artificiell intelligens och hur historiska framsteg har katapulterat AI från att ha varit en ouppnåelig fantasi till en påtaglig verklighet för nuvarande och framtida generationer.
Fortsätt att läsa för att lära dig mer om specifika framsteg och ögonblick genom AI:s historia.
Nyckelhändelser i den artificiella intelligensens historia
Det är föga förvånande att artificiell intelligens växte snabbt efter 1900, men det som är förvånande är hur många människor som tänkte på artificiell intelligens hundratals år innan det ens fanns ett ord för att beskriva vad de tänkte på.
Al från 380 f.Kr. till 1900
Mellan 380 f.Kr. och det sena 1600-talet: Olika matematiker, teologer, filosofer, professorer och författare funderade över mekaniska tekniker, beräkningsmaskiner och siffersystem som alla så småningom ledde till begreppet mekaniserat ”mänskligt” tänkande hos icke-mänskliga varelser.
Första delen av 1700-talet: Skildringar av allvetande maskiner som liknar datorer diskuterades i större utsträckning i populärlitteraturen. I Jonathan Swifts roman ”Gullivers resor” nämns en anordning som kallas motor, vilket är en av de tidigaste hänvisningarna till modern teknik, närmare bestämt en dator. Denna anordnings avsedda syfte var att förbättra kunskap och mekaniska operationer till en punkt där även den minst begåvade personen skulle verka skicklig – allt med hjälp och kunskap från ett icke-mänskligt sinne (som efterliknar artificiell intelligens.)
1872: Författaren Samuel Butlers roman ”Erewhon” lekte med tanken att maskiner vid en obestämd tidpunkt i framtiden skulle ha potential att besitta medvetande.
AI från 1900-1950
När 1900-talet kom igång var takten med vilken innovationen inom artificiell intelligens växte betydande.
1921: Karel Čapek, en tjeckisk dramatiker, släppte sin science fiction-pjäs ”Rossums universella robotar” (engelsk översättning). Hans pjäs utforskade konceptet med fabrikstillverkade konstgjorda människor som han kallade robotar – den första kända hänvisningen till ordet. Från och med nu tog människor ”robot”-idén till sig och implementerade den i sin forskning, konst och upptäckter.
1927: Sci-fi-filmen Metropolis, regisserad av Fritz Lang, innehöll en robotflicka som fysiskt inte gick att skilja från den mänskliga motsvarighet som den tog sin likhet från. Den artificiellt intelligenta robotflickan attackerar sedan staden och ställer till med förödelse i ett futuristiskt Berlin. Filmen har betydelse eftersom den är den första skildringen av en robot på skärmen och därmed gav inspiration till andra kända icke-mänskliga karaktärer som C-P30 i Star Wars.
1929: Den japanska biologen och professorn Makoto Nishimura skapade Gakutensoku, den första roboten som byggdes i Japan. Gakutensoku kan översättas till ”lära sig av naturens lagar”, vilket innebär att robotens artificiellt intelligenta hjärna kan hämta kunskap från människor och natur. Några av dess funktioner var att den kunde röra sitt huvud och sina händer samt ändra sina ansiktsuttryck.
1939: John Vincent Atanasoff (fysiker och uppfinnare) skapade tillsammans med sin assistent Clifford Berry Atanasoff-Berry Computer (ABC) med ett bidrag på 650 dollar vid Iowa State University. ABC vägde över 700 pund och kunde lösa upp till 29 samtidiga linjära ekvationer.
1949: Datorforskaren Edmund Berkeley skrev boken ”Giant Brains: Or Machines That Think” noterades att maskiner i allt större utsträckning har kunnat hantera stora mängder information med snabbhet och skicklighet. Han fortsatte med att jämföra maskiner med en mänsklig hjärna om den vore gjord av ”hårdvara och trådar i stället för kött och nerver”, och beskrev maskiners förmåga med den mänskliga hjärnans och konstaterade att ”en maskin kan därför tänka.”
AI på 1950-talet
Femtiotalet visade sig vara en tid då många framsteg inom området artificiell intelligens kom att förverkligas med ett uppsving för forskningsbaserade upptäckter inom AI av bl.a. olika datavetare.
1950: Claude Shannon, ”informationsteorins fader”, publicerade ”Programming a Computer for Playing Chess”, som var den första artikeln som diskuterade utvecklingen av ett datorprogram för schackspelande.
1950: Alan Turing publicerade ”Computing Machinery and Intelligence”, som föreslog idén om The Imitation Game – en fråga om huruvida maskiner kan tänka. Detta förslag blev senare The Turing Test, som mäter maskinell (artificiell) intelligens. Turings utveckling testade en maskins förmåga att tänka som en människa skulle göra. Turing-testet blev en viktig komponent i filosofin om artificiell intelligens, som diskuterar intelligens, medvetande och förmåga hos maskiner.
1952: Arthur Samuel, datavetare, utvecklade ett datorprogram för att spela dam – det första som självständigt lärde sig att spela ett spel.
1955: John McCarthy och en grupp män skapade ett förslag till en workshop om ”artificiell intelligens”. När workshopen ägde rum 1956 tillskrevs McCarthy den officiella födelsen av ordet.
1955: Allen Newell (forskare), Herbert Simon (ekonom) och Cliff Shaw (programmerare) skrev tillsammans Logic Theorist, det första datorprogrammet för artificiell intelligens.
1958: McCarthy utvecklade Lisp, det mest populära och fortfarande populäraste programmeringsspråket för forskning om artificiell intelligens.
1959: McCarthy utvecklade Lisp, det mest populära programmeringsspråket för forskning om artificiell intelligens: Samuel myntade termen ”maskininlärning” när han talade om att programmera en dator så att den spelar ett parti schack bättre än den människa som skrev programmet.
AI på 1960-talet
Innovationen inom området artificiell intelligens växte snabbt under 1960-talet. Skapandet av nya programmeringsspråk, robotar och automater, forskningsstudier och filmer som skildrade artificiellt intelligenta varelser ökade i popularitet. Detta lyfte kraftigt fram betydelsen av artificiell intelligens under andra hälften av 1900-talet.
1961: Unimate, en industrirobot som uppfanns av George Devol på 1950-talet, blev den första att arbeta på ett monteringsband hos General Motors i New Jersey. Dess ansvarsområde var bland annat att transportera gjutgods från monteringslinjen och svetsa fast delarna på bilarna – en uppgift som ansågs farlig för människor.
1961: James Slagle, datavetare och professor, utvecklade SAINT (Symbolic Automatic INTegrator), ett heuristiskt problemlösningsprogram med fokus på symbolisk integration i nybörjarkalkylering.
1964: Daniel Bobrow, datavetare, skapade STUDENT, ett tidigt AI-program skrivet i Lisp som löste algebraordproblem. STUDENT nämns som en tidig milstolpe för AI-bearbetning av naturliga språk.
1965: Joseph Weizenbaum, datavetare och professor, utvecklade ELIZA, ett interaktivt datorprogram som funktionellt kunde konversera på engelska med en person. Weizenbaums mål var att visa hur kommunikationen mellan ett artificiellt intelligent sinne och ett mänskligt sinne var ”ytlig”, men upptäckte att många människor tillskrev ELIZA antropomorfa egenskaper.
1966: Shakey the Robot, som utvecklades av Charles Rosen med hjälp av 11 andra, var den första mobila roboten för allmänna ändamål, även känd som ”den första elektroniska personen”.
1968: Sci-fi-filmen 2001: A Space Odyssey, regisserad av Stanley Kubrick, släpps. Den innehåller HAL (Heuristically programmed ALgorithmic computer), en kännande dator. HAL kontrollerar rymdskeppets system och interagerar med skeppets besättning och konverserar med dem som om HAL vore en människa, tills en funktionsstörning förändrar HAL:s interaktioner på ett negativt sätt.
1968: Terry Winograd, professor i datavetenskap, skapade SHRDLU, ett tidigt datorprogram för naturligt språk.
AI på 1970-talet
Likt 1960-talet gav 1970-talet plats för accelererande framsteg, särskilt med fokus på robotar och automater. Artificiell intelligens på 1970-talet stod dock inför utmaningar, till exempel minskat statligt stöd till AI-forskning.
1970: WABOT-1, den första antropomorfa roboten, byggdes i Japan vid Waseda University. Den hade bland annat rörliga lemmar, förmåga att se och förmåga att samtala.
1973: James Lighthill, tillämpad matematiker, rapporterade läget för forskningen om artificiell intelligens till det brittiska vetenskapsrådet och konstaterade följande: ”Detta ledde till att den brittiska regeringen minskade sitt stöd till forskning om artificiell intelligens avsevärt.
1977: Regissören George Lucas film Star Wars släpps. Filmen innehåller C-3PO, en humanoid robot som är utformad som en protokolldroid och som ”behärskar mer än sju miljoner former av kommunikation”. Som följeslagare till C-3PO finns också R2-D2 i filmen – en liten astromechdroid som inte kan tala mänskligt (tvärtom mot C-3PO); i stället kommunicerar R2-D2 med elektroniska pip. Dess funktioner är bland annat att utföra små reparationer och att vara med och styra starfighters.
1979: Stanford Cart, en fjärrstyrd, tv-utrustad mobil robot, skapades av den dåvarande maskinteknikstudenten James L. Adams 1961. År 1979 lät Hans Moravec, som då var doktorand, lägga till en ”slider”, en mekanisk sväng som flyttade tv-kameran från sida till sida. Vagnen lyckades framgångsrikt korsa ett stolfyllt rum utan mänsklig inblandning på cirka fem timmar, vilket gör den till ett av de tidigaste exemplen på ett autonomt fordon.
AI på 1980-talet
Den snabba tillväxten av artificiell intelligens fortsatte under 1980-talet. Trots framstegen och spänningen bakom artificiell intelligens var man försiktig inför en oundviklig ”AI-vinter”, en period av minskad finansiering och minskat intresse för artificiell intelligens.
1980: WABOT-2 byggdes vid Waseda-universitetet. Denna första version av WABOT gjorde det möjligt för humanoiden att kommunicera med människor samt läsa noter och spela musik på en elektronisk orgel.
1981: Det japanska ministeriet för internationell handel och industri anslog 850 miljoner dollar till projektet Femte generationens datorer, vars mål var att utveckla datorer som kunde konversera, översätta språk, tolka bilder och uttrycka människoliknande resonemang.
1984: Filmen Electric Dreams, regisserad av Steve Barron, släpps. Handlingen kretsar kring en kärlekstriangel mellan en man, en kvinna och en kännande persondator kallad ”Edgar”.
1984: På Association for the Advancement of Artificial Intelligence (AAAI) varnar Roger Schank (AI-teoretiker) och Marvin Minsky (kognitionsforskare) för AI-vintern, det första tillfället då intresset för och finansieringen av forskning om artificiell intelligens skulle minska. Deras varning besannades inom tre år.
1986: Mercedes-Benz byggde och släppte en förarlös skåpbil utrustad med kameror och sensorer under ledning av Ernst Dickmanns. Den kunde köra upp till 55 km/h på en väg utan andra hinder eller mänskliga förare.
1988: Datavetaren och filosofen Judea Pearl publicerade ”Probabilistic Reasoning in Intelligent Systems”. Pearl anses också ha uppfunnit Bayesianska nätverk, en ”probabilistisk grafisk modell” som representerar uppsättningar av variabler och deras beroenden via en riktad acyklisk graf (DAG).
1988: Rollo Carpenter, programmerare och uppfinnare av två chattrobotar, Jabberwacky och Cleverbot (som släpptes på 1990-talet), utvecklade Jabberwacky för att ”simulera naturlig mänsklig chatt på ett intressant, underhållande och humoristiskt sätt”. Detta är ett exempel på AI via en chatbot som kommunicerar med människor.
AI på 1990-talet
Till slutet av årtusendet var i antågande, men denna förväntan hjälpte bara artificiell intelligens i dess fortsatta tillväxtstadier.
1995: Datorforskaren Richard Wallace utvecklade chatbotten A.L.I.C.E (Artificial Linguistic Internet Computer Entity), inspirerad av Weizenbaums ELIZA. Det som skilde A.L.I.C.E. från ELIZA var tillägget av insamling av data från naturliga språkprov.
1997: Datorforskarna Sepp Hochreiter och Jürgen Schmidhuber utvecklade Long Short-Term Memory (LSTM), en typ av arkitektur för återkommande neurala nätverk (RNN) som används för handskrifts- och taligenkänning.
1997: Deep Blue, en schackspelande dator utvecklad av IBM, blev det första systemet som vann ett schackspel och en match mot en regerande världsmästare.
1998: Dave Hampton och Caleb Chung uppfann Furby, den första leksaksroboten för barn.
1999: I linje med Furby lanserade Sony AIBO (Artificial Intelligence RoBOt), en robothund för 2 000 dollar som är skapad för att ”lära sig” genom att interagera med sin omgivning, sina ägare och andra AIBO:er. Den kunde bland annat förstå och svara på över 100 röstkommandon och kommunicera med sin mänskliga ägare.
AI från 2000-2010
Det nya årtusendet var i full gång – och efter att rädslan för Y2K hade lagt sig – fortsatte AI att öka. Som väntat skapades fler artificiellt intelligenta varelser samt kreativa medier (särskilt film) om konceptet artificiell intelligens och vart den kan vara på väg.
2000: Y2K-problemet, även känt som år 2000-problemet, var en klass av datorfel som rörde formateringen och lagringen av elektroniska kalenderdata från och med den 1 januari 2000. Med tanke på att all programvara och alla internetprogram hade skapats på 1900-talet skulle vissa system ha svårt att anpassa sig till det nya årsformatet år 2000 (och därefter). Tidigare behövde dessa automatiserade system bara ändra de två sista siffrorna i året; nu måste alla fyra siffrorna bytas ut – en utmaning för tekniken och de som använde den.
2000: Professor Cynthia Breazeal utvecklade Kismet, en robot som kunde känna igen och simulera känslor med sitt ansikte. Den var uppbyggd som ett mänskligt ansikte med ögon, läppar, ögonlock och ögonbryn.
2000: Honda släpper ASIMO, en artificiellt intelligent humanoid robot.
2001: Sci-fi-filmen A.I. Artificiell intelligens, regisserad av Steven Spielberg, släpps. Filmen utspelar sig i ett futuristiskt, dystopiskt samhälle och följer David, ett avancerat humanoid barn som är programmerat med antropomorfa känslor, bland annat förmågan att älska.
2002: i-Robot släpper Roomba, en autonom robotdammsugare som städar samtidigt som den undviker hinder.
2004: NASA:s robotar Spirit och Opportunity navigerar på Mars yta utan mänskligt ingripande.
2004: NASA:s robotar Spirit och Opportunity navigerar på Mars yta utan mänskligt ingripande: Sci-fi-filmen I, Robot, regisserad av Alex Proyas, har premiär. Filmen utspelar sig år 2035 och humanoida robotar tjänar mänskligheten medan en person är starkt emot robotar, med tanke på utgången av en personlig tragedi (som bestäms av en robot.)
2006: Oren Etzioni (professor i datavetenskap), Michele Banko och Michael Cafarella (datavetare) myntade begreppet ”maskinläsning” och definierade det som oövervakad autonom förståelse av text.
2007: ImageNet är en databas med kommenterade bilder vars syfte är att hjälpa till med forskning om programvara för objektigenkänning.
2009: Google har i hemlighet utvecklat en förarlös bil. År 2014 klarade den Nevadas självkörningstest.
AI 2010 till idag
Det innevarande årtiondet har varit oerhört viktigt för AI-innovation. Från 2010 och framåt har artificiell intelligens blivit inbäddad i vår dagliga tillvaro. Vi använder smartphones som har röstassistenter och datorer som har ”intelligens”-funktioner som de flesta av oss tar för givet. AI är inte längre en önskedröm och har inte varit det på länge.
2010: ImageNet lanserade ImageNet Large Scale Visual Recognition Challenge (ILSVRC), deras årliga AI-tävling för objektigenkänning.
2010: Microsoft lanserade Kinect för Xbox 360, den första spelenheten som spårade mänskliga kroppsrörelser med hjälp av en 3D-kamera och infraröd detektion.
2011: Microsoft lanserade Kinect för Xbox 360, den första spelenheten som spårade mänskliga kroppsrörelser med hjälp av en 3D-kamera och infraröd detektion: Watson, en dator som svarar på frågor på naturligt språk och som skapats av IBM, besegrade två tidigare Jeopardy!-mästare, Ken Jennings och Brad Rutter, i ett tv-sänt spel.
2011: Apple släppte Siri, en virtuell assistent i Apples iOS-operativsystem. Siri använder ett användargränssnitt på naturligt språk för att härleda, observera, svara och rekommendera saker till sin mänskliga användare. Den anpassar sig till röstkommandon och projicerar en ”individualiserad upplevelse” per användare.
2012: Jeff Dean och Andrew Ng (Google-forskare) tränade ett stort neuralt nätverk med 16 000 processorer att känna igen bilder av katter (trots att de inte gav någon bakgrundsinformation) genom att visa det 10 miljoner omärkta bilder från YouTube-videor.
2013: Ett forskarlag från Carnegie Mellon University släppte Never Ending Image Learner (NEIL), ett semantiskt maskininlärningssystem som kan jämföra och analysera bildrelationer.
2014: Microsoft släppte Cortana, deras version av en virtuell assistent som liknar Siri i iOS.
2014: Amazon skapade Amazon Alexa, en hemassistent som utvecklades till smarta högtalare som fungerar som personliga assistenter.
Relaterat: Se de 43 statistiska uppgifterna om röstsökning som du inte får missa för att se hur populär den här tekniken verkligen är.
2015: Elon Musk, Stephen Hawking och Steve Wozniak undertecknade tillsammans med 3 000 andra ett öppet brev som förbjuder utveckling och användning av autonoma vapen (i krigssyfte).
2015-2017: Google DeepMinds AlphaGo, ett datorprogram som spelar brädspelet Go, besegrade olika (mänskliga) mästare.
2016: En humanoid robot vid namn Sophia skapas av Hanson Robotics. Hon är känd som den första ”robotmedborgaren”. Det som skiljer Sophia från tidigare humanoider är att hon liknar en riktig människa, med sin förmåga att se (bildigenkänning), göra ansiktsuttryck och kommunicera via AI.
2016: Google släppte Google Home, en smart högtalare som med hjälp av artificiell intelligens fungerar som en ”personlig assistent” för att hjälpa användare att komma ihåg uppgifter, skapa möten och söka information med hjälp av röst.
2017: Facebooks forskningslaboratorium för artificiell intelligens tränade två ”dialogagenter” (chatbots) att kommunicera med varandra för att lära sig att förhandla. När chattrobotarna konverserade avvek de dock från det mänskliga språket (programmerat på engelska) och uppfann sitt eget språk för att kommunicera med varandra – vilket visar på artificiell intelligens i hög grad.
2018: Alibaba (kinesisk teknikkoncern) språkbearbetning AI överträffade mänskligt intellekt i ett läs- och förståelsetest i Stanford. Alibabas språkbehandling fick ”82,44 mot 82,30 på en uppsättning av 100 000 frågor” – ett knappt nederlag, men ändå ett nederlag.
2018: Google utvecklade BERT, den första ”dubbelriktade, oövervakade språkrepresentationen som kan användas för en mängd olika uppgifter i naturliga språk med hjälp av överföringsinlärning.”
2018: Samsung introducerade Bixby, en virtuell assistent. Bixbys funktioner omfattar Röst, där användaren kan tala med och ställa frågor, rekommendationer och förslag; Vision, där Bixbys ”seende” förmåga är inbyggd i kameraappen och kan se vad användaren ser (dvs. identifiering av objekt, sökning, köp, översättning, igenkänning av landmärken); och Home, där Bixby använder appbaserad information för att hjälpa till att utnyttja och interagera med användaren (t.ex. väder- och fitnessapplikationer.)
Vad kan man förvänta sig av AI under 2019 och därefter?
Förbättringar inom artificiell intelligens sker i en aldrig tidigare skådad takt. Med detta sagt kan vi förvänta oss att trenderna från det senaste decenniet kommer att fortsätta svänga uppåt under det kommande året. Några saker att hålla ögonen på under 2019 är:
- Chatbots + virtuella assistenter: Stärkt automatisering av chatbotar och virtuella assistenter för ökad användarupplevelse
- Behandling av naturligt språk (NLP): Ökad NLP-förmåga för artificiellt intelligenta appar, inklusive (och särskilt för) chattrobotar och virtuella assistenter
- Maskininlärning och automatiserad maskininlärning: ML kommer att övergå till AutoML-algoritmer så att utvecklare och programmerare kan lösa problem utan att skapa specifika modeller
- Autonoma fordon: Trots en del dålig press kring olika felaktiga självkörande fordon är det säkert att anta att det kommer att finnas en starkare drivkraft för att automatisera processen att köra en produkt från punkt A till punkt B för att 1. spara på kostnaden för mänsklig arbetskraft, 2. optimera processen inköp-transport-ankomst till konsumenten via självkörande fordon som – i huvudsak – inte blir trötta bakom ratten
Relaterat: Läs den senaste statistiken om artificiell intelligens för 2019 för att hålla dig uppdaterad om den senaste informationen om AI-teknik.
Vårt mål? Att hålla jämna steg med framstegen inom AI
För att hålla jämna steg med teknikvärlden måste vi hålla jämna steg med innovationerna inom artificiell intelligens. Från humanoida robotar som Sophia till högtalarassistenter i hemmet som Alexa – AI utvecklas i allt snabbare takt. En dag kommer människor att ha artificiellt intelligenta följeslagare utöver leksaker som AIBO eller Furby; en dag kan AI och mänskligheten samexistera på ett sätt där människor och humanoider inte går att skilja från varandra.
Och en dag?
Den här dagen kan komma tidigare än vi tror.
Är du fortfarande nyfiken på allt som har med AI att göra? Läs om 2019 års trender inom artificiell intelligens eller lär dig mer om olika typer av artificiell intelligens för att få mer kunskap under 2019 och framåt!