Den mänskliga livslängden (livslängd) påverkas av genetik, miljö och livsstil. Miljöförbättringar med början på 1900-talet förlängde den genomsnittliga livslängden dramatiskt med betydande förbättringar av tillgången på mat och rent vatten, bättre bostäder och levnadsförhållanden, minskad exponering för smittsamma sjukdomar och tillgång till medicinsk vård. Mest betydelsefulla var de framsteg inom folkhälsan som minskade den för tidiga döden genom att minska risken för spädbarnsdödlighet, öka chanserna att överleva barndomen och undvika infektioner och smittsamma sjukdomar. Nu lever människor i USA i genomsnitt omkring 80 år, men vissa individer överlever mycket längre.
Vetenskapsmän studerar människor i nittioårsåldern (så kallade nonagenarians) och hundraårsåldern (så kallade centenarians, inklusive semisupercentenarians i åldrarna 105-109 år och supercentenarians, i åldrarna 110+) för att fastställa vad som bidrar till deras långa liv. De har funnit att långlivade personer har lite gemensamt med varandra när det gäller utbildning, inkomst eller yrke. De likheter som de däremot har återspeglar deras livsstil – många är icke-rökare, är inte överviktiga och klarar av att hantera stress på ett bra sätt. Dessutom är de flesta kvinnor. På grund av sina hälsosamma vanor är det mindre sannolikt att dessa äldre vuxna utvecklar åldersrelaterade kroniska sjukdomar, såsom högt blodtryck, hjärtsjukdomar, cancer och diabetes, än deras jämnåriga jämnåriga.
Syskon och barn (kollektivt kallade förstagradssläktingar) till personer med lång livslängd har större sannolikhet att hålla sig friska längre och att leva till en högre ålder än sina jämnåriga. Personer med hundraåriga föräldrar är mindre benägna att vid 70 års ålder ha de åldersrelaterade sjukdomar som är vanliga bland äldre vuxna. Bröder och systrar till hundraåringar lever vanligtvis länge, och om de utvecklar åldersrelaterade sjukdomar (t.ex. högt blodtryck, hjärtsjukdomar, cancer eller typ 2-diabetes) uppträder dessa sjukdomar senare än vad de gör i den allmänna befolkningen. Längre livslängder tenderar att gå i familjer, vilket tyder på att delad genetik, livsstil eller båda spelar en viktig roll när det gäller att bestämma livslängden.
Studien av gener för livslängd är en vetenskap under utveckling. Man uppskattar att cirka 25 procent av variationen i människans livslängd bestäms av genetik, men vilka gener, och hur de bidrar till livslängd, är inte välkända. Några av de vanligaste variationerna (så kallade polymorfismer) som förknippas med lång livslängd finns i APOE-, FOXO3- och CETP-generna, men de återfinns inte hos alla individer med exceptionell livslängd. Det är troligt att varianter i flera gener, varav en del är oidentifierade, verkar tillsammans för att bidra till ett långt liv.
Helgenomsekvenseringsstudier av superhundraåringar har identifierat samma genvarianter som ökar sjukdomsrisken hos personer som har en genomsnittlig livslängd. Supercentenarians har dock också många andra nyligen identifierade genvarianter som möjligen främjar livslängden. Forskarna spekulerar i att livsstilen under de första sju eller åtta decennierna är en starkare bestämmande faktor för hälsa och livslängd än genetiken. Genom att äta bra, inte dricka för mycket alkohol, undvika tobak och vara fysiskt aktiv kan vissa individer uppnå en hälsosam ålderdom; genetiken tycks sedan spela en allt viktigare roll för att hålla individer friska när de åldras in i 80-årsåldern och längre. Många nonagenarianer och centenarianer kan leva självständigt och undvika åldersrelaterade sjukdomar fram till de allra sista åren av sitt liv.
En del av de genvarianter som bidrar till ett långt liv är involverade i det grundläggande underhållet och funktionen av kroppens celler. Dessa cellfunktioner omfattar reparation av DNA, underhåll av kromosomernas ändar (områden som kallas telomerer) och skydd av cellerna mot skador som orsakas av instabila syrehaltiga molekyler (fria radikaler). Andra gener som är förknippade med blodfettsnivåer (lipider), inflammation samt hjärt- och kärlsystemet och immunsystemet bidrar i hög grad till livslängden eftersom de minskar risken för hjärtsjukdomar (den vanligaste dödsorsaken hos äldre), stroke och insulinresistens.
Förutom att studera de mycket gamla i USA studerar forskarna också en handfull samhällen i andra delar av världen där människor ofta lever upp till nittioårsåldern och äldre – Okinawa (Japan), Ikaria (Grekland) och Sardinien (Italien). Dessa tre regioner liknar varandra på så sätt att de är relativt isolerade från den bredare befolkningen i sina länder, har lägre inkomster, har liten industrialisering och tenderar att följa en traditionell (icke västerländsk) livsstil. Till skillnad från andra populationer av mycket gamla personer omfattar hundraåringarna på Sardinien en betydande andel män. Forskare undersöker om hormoner, könsspecifika gener eller andra faktorer kan bidra till längre liv bland såväl män som kvinnor på denna ö.
Vetenskapliga tidskriftsartiklar för vidare läsning
Martin GM, Bergman A, Barzilai N. Genetic determinants of human health span and life span: progress and new opportunities. PLoS Genet. 2007 Jul;3(7):e125. PubMed: 17677003. Gratis fulltext tillgänglig från PubMed Central: PMC1934400.
Sebastiani P, Gurinovich A, Bae H, Andersen S, Malovini A, Atzmon G, Villa F, Kraja AT, Ben-Avraham D, Barzilai N, Puca A, Perls TT. Fyra genomövergripande associationsstudier identifierar nya varianter av extrem livslängd. J Gerontol A Biol Sci Med Sci. 2017 Oct 12;72(11):1453-1464. doi: 10.1093/gerona/glx027. PubMed: 28329165.
Sebastiani P, Solovieff N, Dewan AT, Walsh KM, Puca A, Hartley SW, Melista E, Andersen S, Dworkis DA, Wilk JB, Myers RH, Steinberg MH, Montano M, Baldwin CT, Hoh J, Perls TT. Genetiska signaturer för exceptionell livslängd hos människor. PLoS One. 2012;7(1):e29848. doi: 10.1371/journal.pone.0029848. Epub 2012 Jan 18. PubMed: 22279548. Gratis fulltext tillgänglig från PubMed Central: PMC3261167.
Wei M, Brandhorst S, Shelehchi M, Mirzaei H, Cheng CW, Budniak J, Groshen S, Mack WJ, Guen E, Di Biase S, Cohen P, Morgan TE, Dorff T, Hong K, Michalsen A, Laviano A, Longo VD. Fastemimiknande kost och markörer/riskfaktorer för åldrande, diabetes, cancer och kardiovaskulära sjukdomar. Sci Transl Med. 2017 Feb 15;9(377). pii: eaai8700. doi: 10.1126/scitranslmed.aai8700. PubMed: 28202779.
Young RD. Validerade levande världsomspännande superhundraåringar, levande och nyligen avlidna: Februari 2018. Rejuvenation Res. 2018 Feb 1. doi: 10.1089/rej.2018.2057. PubMed: 29390945.